Job 24
1 Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
¿Por qué no son reservados los tiempos oportunos por ʼEL-Shadday? ¿Por qué los que lo conocen no vislumbran sus días?
2 Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;
Hay los que remueven los linderos, roban los rebaños y los devoran,
3 de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.
se llevan el asno de los huérfanos, toman en prenda el buey de la viuda,
4 Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
apartan del camino a los necesitados y hacen que se escondan todos los pobres de la tierra.
5 Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
Allí están, como asnos del desierto. Salen a su tarea y buscan con ansia el sustento. La región fría es la que ofrece alimento a sus hijos,
6 På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
cosechan en campo ajeno, y tienen que rebuscar en la viña del perverso.
7 Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.
Pasan la noche desnudos, faltos de ropa y no tienen cobertura contra el frío.
8 Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
El aguacero de las montañas los empapa, y se pegan a las rocas por falta de refugio.
9 Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
Hay otros que arrancan del pecho al huérfano, y toman en prenda al bebé del pobre.
10 Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.
Hacen que anden mudos, sin ropa, y quitan las gavillas al hambriento,
11 Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
los que exprimen el aceite en sus molinos, y pisan sus lagares, pero tienen sed.
12 Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
Desde la ciudad gimen los hombres y claman los heridos, pero ʼElohim no atiende sus necedades.
13 Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.
Son los que se rebelan contra la luz. No quieren conocer sus caminos ni están en sus sendas.
14 Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.
De madrugada se levanta el asesino, mata al pobre y al menesteroso, y de noche actúa como ladrón.
15 Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: "Intet öga får känna igen mig", och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
El adúltero espera la llegada de la noche y se dice: Nadie me verá. Y cubre su cara.
16 När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.
Mina las casas en la oscuridad. Durante el día se encierra. No conoce la luz del sol.
17 Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
Porque la mañana le es lo mismo que densa oscuridad, porque está familiarizado con los terrores de densa oscuridad.
18 "Men hastigt", menen I, "ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
Es veloz sobre la superficie del agua. Su parte es maldita en la tierra. No volverá por el camino de las viñas.
19 Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol h7585)
Como la sequía y el calor le roban el agua a la nieve, así hace el Seol a los que pecaron. (Sheol h7585)
20 Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
Los olvidará el seno materno. Dulce será su sabor a los gusanos. Nunca serán recordados, y como un árbol serán quebrantados los perversos.
21 Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan."
Porque maltrataron a la estéril, a la que no da a luz, y no hacen bien a la viuda.
22 Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
La sequía arruina también a los poderosos con su poder. Se levantan y no creen ni en su propia vida.
23 han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.
ʼElohim les da seguridad, y ellos confían en ella. Los ojos de Él observan sus caminos.
24 När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.
Aunque ensalzados por un tiempo, desaparecen. Son abatidos, marchitados como plantas y cortados como espigas.
25 Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?
Si esto no es así, ¿quién me puede probar que soy un mentiroso, y dejar sin valor mis palabras?
