Job 24
1 Varför har den Allsmäktige inga räfstetider i förvar? varför få hans vänner ej skåda hans hämndedagar?
Why are not times treasured up with the Almighty? why do not they that know him see his days?
2 Se, råmärken flyttar man undan, rövade hjordar driver man i bet;
They remove the landmarks; they violently take away the flocks and pasture them;
3 de faderlösas åsna för man bort och tager änkans ko i pant.
They drive away the ass of the fatherless, they take the widow's ox for a pledge;
4 Man tränger de fattiga undan från vägen, de betryckta i landet måste gömma sig med varandra.
They turn the needy out of the way: the afflicted of the land all hide themselves.
5 Ja, såsom vildåsnor måste de leva i öknen; dit gå de och möda sig och söka något till täring; hedmarken är det bröd de hava åt sina barn.
Lo, [as] wild asses in the desert, they go forth to their work, seeking early for the prey: the wilderness [yieldeth] them food for [their] children.
6 På fältet få de till skörd vad boskap plägar äta, de hämta upp det sista i den ogudaktiges vingård.
They reap in the field the fodder thereof, and they gather the vintage of the wicked;
7 Nakna ligga de om natten, berövade sina kläder; de hava intet att skyla sig med i kölden.
They pass the night naked without clothing, and have no covering in the cold;
8 Av störtskurar från bergen genomdränkas de; de famna klippan, ty de äga ej annan tillflykt.
They are wet with the showers of the mountains, and for want of a shelter embrace the rock...
9 Den faderlöse slites från sin moders bröst, och den betryckte drabbas av utpantning.
They pluck the fatherless from the breast, and take a pledge of the poor:
10 Nakna måste de gå omkring, berövade sina kläder, hungrande nödgas de bära på kärvar.
These go naked without clothing, and, hungry, they bear the sheaf;
11 Inom sina förtryckares murar måste de bereda olja, de få trampa vinpressar och därvid lida törst.
They press out oil within their walls, they tread their winepresses, and suffer thirst.
12 Utstötta ur människors samfund jämra de sig, ja, från dödsslagnas själar uppstiger ett rop. Men Gud aktar ej på vad förvänt som sker.
Men groan from out of the city, and the soul of the wounded crieth out; and God imputeth not the impiety.
13 Andra hava blivit fiender till ljuset; de känna icke dess vägar och hålla sig ej på dess stigar.
There are those that rebel against the light; they know not the ways thereof, nor abide in the paths thereof.
14 Vid dagningen står mördaren upp för att dräpa den betryckte och fattige; och om natten gör han sig till tjuvars like.
The murderer riseth with the light, killeth the afflicted and needy, and in the night is as a thief.
15 Äktenskapsbrytarens öga spejar efter skymningen, han tänker: "Intet öga får känna igen mig", och sätter så ett täckelse framför sitt ansikte.
And the eye of the adulterer waiteth for the twilight, saying, No eye shall see me; and he putteth a covering on [his] face.
16 När det är mörkt, bryta sådana sig in i husen, men under dagen stänga de sig inne; ljuset vilja de icke veta av.
In the dark they dig through houses; by day they shut themselves in; they know not the light:
17 Ty det svarta mörkret räknas av dem alla såsom morgon, med mörkrets förskräckelser äro de ju förtrogna.
For the morning is to them all [as] the shadow of death; for they are familiar with the terrors of the shadow of death.
18 "Men hastigt", menen I, "ryckes en sådan bort av strömmen, förbannad bliver hans del i landet; till vingårdarna får han ej mer styra sina steg.
He is swift on the face of the waters; their portion is cursed on the earth: he turneth not unto the way of the vineyards.
19 Såsom snövatten förtäres av torka och hetta, så förtär dödsriket den som har syndat. (Sheol h7585)
Drought and heat consume snow waters; so doth Sheol those that have sinned. (Sheol h7585)
20 Hans moders liv förgäter honom, maskar frossa på honom, ingen finnes, som bevarar hans minne; såsom ett träd brytes orättfärdigheten av.
The womb forgetteth him; the worm feedeth sweetly on him: he shall be no more remembered; and unrighteousness is broken as a tree, —
21 Så går det, när någon plundrar den ofruktsamma, som intet föder, och när någon icke gör gott mot änkan."
He that despoileth the barren that beareth not, and doeth not good to the widow:
22 Ja, men han uppehåller ock våldsmännen genom sin kraft, de få stå upp, när de redan hade förlorat hoppet om livet;
He draweth also the mighty with his power; he riseth up, and no [man] is sure of life.
23 han giver dem trygghet, så att de få vila, och hans ögon vaka över deras vägar.
[God] setteth him in safety, and he resteth thereon; but his eyes are upon their ways.
24 När de hava stigit till sin höjd, beskäres dem en snar hädanfärd, de sjunka då ned och dö som alla andra; likasom axens toppar vissna de bort.
They are exalted for a little, and are no more; they are laid low; like all [other] are they gathered, and are cut off as the tops of the ears of corn.
25 Är det ej så, vem vill då vederlägga mig, vem kan göra mina ord om intet?
If it be not so now, who will make me a liar, and make my speech nothing worth?
