Job 23

1 Därefter tog Job till orda och sade:

Job respondió:

2 Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.

Aun hoy es amarga mi queja, pues mi llaga agrava mis gemidos.

3 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!

¡Ojalá me concediera saber dónde hallarlo! Yo iría hasta su trono,

4 Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.

expondría ante Él mi causa, llenaría mi boca de argumentos,

5 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.

sabría con cuáles palabras me replica, y entendería lo que me dice.

6 Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.

¿Contendería conmigo con la grandeza de su fuerza? No, más bien me atendería.

7 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.

Allí el justo podría razonar con Él, y yo quedaría libre para siempre de mi Juez.

8 Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;

Pero si voy hacia el oriente, no está allí. Y si voy al occidente, tampoco lo percibo.

9 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.

Si muestra su poder en el norte, no lo veré, al sur se esconde y no lo veo.

10 Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.

Sin embargo, Él conoce el camino por donde voy. Que me pruebe, y saldré como oro.

11 Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.

Mis pies siguieron fielmente sus huellas. Guardé su camino sin apartarme.

12 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.

No retrocedí del mandato de sus labios, y atesoré las Palabras de su boca más que mi ración necesaria.

13 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.

Pero Él es único. ¿Quién podrá disuadirlo? Él hace lo que desea.

14 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.

Él ejecutará lo que decretó para mí, y muchas otras cosas como ésta están en Él.

15 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.

Por lo cual me perturba su Presencia. Al pensarlo, me aterrorizo de Él.

16 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,

Porque ʼElohim hizo desmayar mi corazón. ʼEL-Shadday me aterrorizó.

17 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.

Pues no fui cortado de la presencia de la tenebrosidad, y Él no escondió mi semblante de la profunda oscuridad.