Job 23
1 Därefter tog Job till orda och sade:
そこでヨブは答えて言った、
2 Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
「きょうもまた、わたしのつぶやきは激しく、彼の手はわたしの嘆きにかかわらず、重い。
3 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
どうか、彼を尋ねてどこで会えるかを知り、そのみ座に至ることができるように。
4 Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
わたしは彼の前にわたしの訴えをならべ、口をきわめて論議するであろう。
5 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
わたしは、わたしに答えられるみ言葉を知り、わたしに言われる所を悟ろう。
6 Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
彼は大いなる力をもって、わたしと争われるであろうか、いな、かえってわたしを顧みられるであろう。
7 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
かしこでは正しい人は彼と言い争うことができる。そうすれば、わたしはわたしをさばく者から永久に救われるであろう。
8 Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
見よ、わたしが進んでも、彼を見ない。退いても、彼を認めることができない。
9 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
左の方に尋ねても、会うことができない。右の方に向かっても、見ることができない。
10 Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
しかし彼はわたしの歩む道を知っておられる。彼がわたしを試みられるとき、わたしは金のように出て来るであろう。
11 Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
わたしの足は彼の歩みに堅く従った。わたしは彼の道を守って離れなかった。
12 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
わたしは彼のくちびるの命令にそむかず、その口の言葉をわたしの胸にたくわえた。
13 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
しかし彼は変ることはない。だれが彼をひるがえすことができようか。彼はその心の欲するところを行われるのだ。
14 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
彼はわたしのために定めた事をなし遂げられる。そしてこのような事が多く彼の心にある。
15 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
それゆえ、わたしは彼の前におののく。わたしは考えるとき、彼を恐れる。
16 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
神はわたしの心を弱くされた。全能者はわたしを恐れさせられた。
17 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.
わたしは、やみによって閉じこめられ、暗黒がわたしの顔をおおっている。
