Job 23
1 Därefter tog Job till orda och sade:
S felelt Jób és mondta:
2 Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
Ma is ellenszegülő a panaszom: csapásom ránehezedik nyögésemre.
3 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
Vajha tudnám, hogy találhatom, hogy eljutok székhelyéig:
4 Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
eléje terjeszteném az ügyet és szájamat megtölteném bizonyításokkal;
5 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
tudnám mely szavakkal felel nekem, s megérteném, mit mond nekem.
6 Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
Vajon erőnek teljével pörölne-e velem? Nem! Csakhogy ügyelne ő rám!
7 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
Akkor az egyenes szállt vele vitára, s örökre megmenekülnék bírámtól.
8 Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
Lám, keletre megyek – s ő nincs ott, nyugatra: s nem veszem észre;
9 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
balról midőn működik, nem nézhetem meg, jobbra fordul és nem látom.
10 Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
Mert ismeri az utat, melyet követek; megvizsgálna: mint az arany kerülnék ki.
11 Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
Ösvényéhez ragaszkodott lábam, útját őriztem meg és nem hajlok el.
12 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
Ajkai parancsától nem mozdulok el, törvényemnél fogva megóvtam szája szavait.
13 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
De ő az egy, ki térítheti el? S a mit lelke megkívánt, azt megcselekszi.
14 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
Bizony befejezi azt, mi kiszabva van nekem s efféle sok van nála.
15 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
Azért rémülök meg miatta, elgondolkozom és rettegek tőle.
16 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
Hisz Isten csüggesztette el szívemet s a Mindenható rémített meg engem;
17 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.
mert nem a sötétség miatt semmisültem meg, sem mivel arczomat a homály borította.
