Job 23

1 Därefter tog Job till orda och sade:

And he answered Job and he said.

2 Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.

Also this day [the] rebellion of complaint my hand my it is heavy on groaning my.

3 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!

Who? will he give I knew and I will find him I will come to place his.

4 Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.

Let me set in order before him a case and mouth my let me fill arguments.

5 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.

I want to know [the] words [which] he will answer me and I want to understand what? will he say to me.

6 Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.

¿ With greatness of power will he conduct a case with me not surely he he will put on me.

7 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.

There an upright [person] [will be] reasoning with him and I will deliver to perpetuity from judge my.

8 Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;

Here! forward I go and there not [is] he and backwards and not I perceive him.

9 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.

[the] left [side] When acts he and not I see [him] he turns [the] right [side] and not I see [him].

10 Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.

That he knows [the] way with me he has tested me like gold I will come forth.

11 Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.

On step his it has taken hold foot my way his I have kept and not I have turned aside.

12 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.

[the] commandment of Lips his and not I have ceased more than portion my I have treasured up [the] words of mouth his.

13 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.

And he [is] one and who? will he turn back him and [that which] self his it has desired and he has done.

14 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.

For he performs decree my and like them many [are] with him.

15 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.

There-fore of him I am terrified I consider and I may be in dread from him.

16 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,

And God he has made faint heart my and [the] Almighty he has terrified me.

17 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.

For not I have been destroyed from before darkness and from before me it covers gloom.