< Job 23 >
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Hichun Job in aseikit in:
2 Också i dag vill min klaga göra uppror. Min hand kännes matt för min suckans skull.
Kakiphinna tuni chan geijin akhoh cheh cheh in chule pendoh lou ding hatah in kagoi.
3 Om jag blott visste huru jag skulle finna honom, huru jag kunde komma dit där han bor!
Keiman Pathen ama umna bouseh kahol doh thei hileh keima athutanna munna kache ding ahi.
4 Jag skulle då lägga fram för honom min sak och fylla min mun med bevis.
Kachung chang thuhi kaluidoh a chuleh kaki phin a thu kasei ding ahi.
5 Jag ville väl höra vad han kunde svara mig, och förnimma vad han skulle säga till mig.
Chuteng leh keiman eidonbutna kangaija chuleh kakoma ipi asei ham ti kahetdoh ding ahi.
6 Icke med övermakt finge han bekämpa mig, nej, han borde allenast lyssna till mig.
Athahatna jousea chu keima einel ding ham? Ahipoi aman ngainom umtah'a eidonbut ding ahi.
7 Då skulle hans motpart stå här såsom en redlig man, ja, då skulle jag för alltid komma undan min domare.
Milungtheng ho chun amatoh ngaito khom theijun tin hijeh a chu keima thutanna'a konna a itih a dinga lhadoh a kaum ding ahitai.
8 Men går jag mot öster, så är han icke där; går jag mot väster, så varsnar jag honom ej;
Solama kachen ahin hiche mun a chun ama anaumpon, lhumlam a kachen ahinlah ama kaga mu poi.
9 har han något att skaffa i norr, jag skådar honom icke; döljer han sig i söder, jag ser honom ej heller där.
Sahlang gam kahol in kaga mu joupoi, ijeh inem itile ama kisel ah ahi. Keiman lhanglang gam kaven ahinlah ama akisel mangah ahitai.
10 Han vet ju vilken väg jag har vandrat; han har prövat mig, och jag har befunnits lik guld.
Ahin aman hoiya kache ahen ahi, chuleh aman ei patep tengle sana thengsel banga kahung doh ding ahi.
11 Vid hans spår har min for hållit fast, hans väg har jag följt, utan att vika av.
Ijeh inem itile Pathen lampi a um kahin kihei mang louhel a alampi chu kajui ahi.
12 Från hans läppars bud har jag icke gjort något avsteg; mer än egna rådslut har jag aktat hans muns tal.
Athupeh a kon in kapotdoh khapon ahinlah niseh anneh twidon sangin athusei ho gou khol in kaki khol e.
13 Men hans vilja är orygglig; vem kan hindra honom? Vad honom lyster, det gör han ock.
Ahinlah aman khatvei kigel lhahna anei tengleh koipen in alungthim akhelsah thei ding ham? Aman abol nomchan chu ipi hijongle abol jing ding ahi.
14 Ja, han giver mig fullt upp min beskärda del, och mycket av samma slag har han ännu i förvar.
Hijeh a chu ipi hijongle kachunga kathilgon jouse chu eibol doh peh a kavanga ana umsa chu aman athuneina noija akoi ding ahi.
15 Därför gripes jag av förskräckelse för hans ansikte; när jag betänker det, fruktar jag för honom.
Datmo louhel in ama aum tengle kaki cha behseh jin hiche ho kagel tengle kaki cha behseh ji e.
16 Det är Gud som har gjort mitt hjärta försagt, den Allsmäktige är det som har vållat min förskräckelse,
Pathen in kalung anat sah in lungchang nan eisem in Hatchungnung pa chun ei tijat sah e.
17 ty jag fick icke förgås, innan mörkret kom, dödsnatten undanhöll han mig.
Muthim in ei umkim vellin athimdan seijou lou chu muntin a aume.