< Job 22 >
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Da tok Elifas fra Teman til orde og sa:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
Kan vel en mann være til gagn for Gud? Nei, bare sig selv gagner den forstandige.
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Er det til nogen nytte for den Allmektige at du er rettferdig, eller til nogen vinning at du vandrer ulastelig?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Er det for din gudsfrykts skyld han refser dig eller går i rette med dig?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Er ikke din ondskap stor og dine misgjerninger uten ende?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Du tok jo pant av dine brødre uten grunn og drog klærne av de nakne.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Du gav ikke den trette vann å drikke, og den sultne nektet du brød.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
Men den som gikk frem med vold, han fikk landet i eie, og den som var høit aktet, bodde i det.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Enker har du latt fare tomhendt, og farløses armer blev knust.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Derfor er det snarer rundt omkring dig, og en hastig redsel forferder dig.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Eller ser du ikke mørket og den vannflom som dekker dig?
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Er ikke Gud høi som himmelen? Og se de øverste stjerner, hvor høit de står!
13 därför tänker du: "Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
Og du sier: Hvad vet Gud? Kan han vel dømme gjennem mørket?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång."
Skyene er et dekke for ham, så han ikke ser noget, og på himmelens hvelving vandrer han.
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Vil du følge den sti som syndens menn vandret på i de gamle dager,
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
de som blev bortrykket før tiden, og under hvis føtter grunnen fløt bort som en strøm,
17 de män som sade till Gud: "Vik ifrån oss", ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
de menn som sa til Gud: Vik fra oss, og som spurte hvad den Allmektige vel skulde kunne gjøre for dem,
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
enda han hadde fylt deres hus med det som var godt? - Men de ugudeliges tanker er lang fra mine tanker. -
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
De rettferdige så det og gledet sig, og de uskyldige spottet dem:
20 "Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt."
Sannelig, våre fiender er tilintetgjort, og ild har fortært deres overflod.
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Forlik dig nu med ham, så vil du få fred! Og så skal lykke times dig.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Ta imot lærdom av hans munn og legg dig hans ord på hjerte!
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Vender du om til den Allmektige, da skal din lykke bli bygget op igjen; men du må få urett bort fra dine telt.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
Kast ditt gull i støvet og ditt Ofir-gull blandt bekkenes stener!
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
Så skal den Allmektige være ditt gull, være som dynger av sølv for dig,
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
for da skal du glede dig i den Allmektige og løfte ditt åsyn til Gud.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Du skal bede til ham, og han skal høre dig, og du skal opfylle dine løfter,
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
og setter du dig noget fore, da skal det lykkes for dig, og over dine veier skal det skinne lys;
29 Om de leda mot djupet och du då beder: "Uppåt!", så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
når de fører nedover, skal du si: Opover! Han skal frelse den som slår sitt øie ned;
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
han skal redde endog den som ikke er uskyldig; ved dine henders renhet skal han bli reddet.