Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Le hoe ty natoi’ i Elifaze nte-Temane:
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
Mahasoa an’Andrianañahare hao t’indaty? mahafitoloñ’aze hao t’ie bey moko?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Mahafale i El-Sadai hao t’ie vantañe? aman-tambe’e hao te fonire’o tsy aman-kila o sata’oo?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Ty fañeveña’o ama’e hao ty añendaha’e azo hizaka’e?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Tsy mitoabotse hao o tahi’oo? Tsi-vatse o hakeo’oo!
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
Nangala’o tsoake ami’ty tsy vente’e i rahalahi’oy, vaho hinoli’o hiboridañe.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Tsy nanjotsoa’o rano ty taliñiereñe hinoma’e, vaho nitana’o amy salikoeñey ty mahakama.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
Tompo’ ty tane toy ty fanalolahy; vaho mpioneñe ao ty aman-kasy.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Nampolie’o hara’e o vantotseo, vaho navitso’o ty taña’ o bode-raeo.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Toly t’ie arikoboñem-pandrike, naho itsoborean-ka’endrahañe;
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
an-kamoromoroñañe tsy hahaisaha’o, vaho mandipots’azo ty rano bey.
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Tsy andindin-dikerañe ao hao t’i Andrianañahare? Isaho ka ty haabo’ o vasiañeo, t’ie an-tiotiots’ eñe.
13 därför tänker du: "Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
Hoe irehe: Ino ty arofoanan’ Añahare? hahafiranga o ieñe milodolodoo hao ty fizakà’e?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång."
Mañibok’ aze o rahoñe mikopokeo tsy hahavazohoa’e, vaho an-kivoho’ i likerañey ty fidraidraita’e.
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Horihe’o hao i lalañe haehae nilià’ ondaty tsereheñeoy?
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
O sinintoñe aolo’ ty andro’eo; ie sinaon-drano-vohitse o faha’eo,
17 de män som sade till Gud: "Vik ifrån oss", ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
ie nanao ty hoe aman’ Añahare: Ihankaño zahay; naho, Ino ty mete hanoa’ i El-Sadai?
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Mbe natsafe’e hasoa avao ty anjomba’e. Fe lavits’ ahy ty famerea’ o tsivokatseo.
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Oni’ o vañoñeo Izay, le fale, iankahafa’ o malioo añ’ inje,
20 "Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt."
[ami’ty hoe]: Toe naitoeñe o malaiñe anaio, niforototoe’ ty afo o vara’ iareoo.
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Aa le mifampilongoa ama’e, hanintsiña’o, hitotsaha’ ty soa.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Ehe, rambeso am-palie’e ty Hake, vaho ahajao añ’arofo’o ao o tsara’eo.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Mimpolia amy El-Sadai le ho vaoen-drehe, ampisitaho lavitse i kiboho’oy ty tsy to.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
Ahajao an-debok’ ao ty vara, ty volamena’ i Ofire amo vato an-torahañeo.
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
Le i El-Sadai ty ho vara’o, ie ty volafoty ki’e ama’o,
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
vaho hifalea’o t’i El-Sadai, le hampiandrae’o aman’ Añahare ty lahara’o.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Hihalaly ama’e irehe, le hijanjiña’e, ie havaha’o o nifantà’oo.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
Hisafiry irehe, le ho tafetetse vaho hireandreañe amo lala’oo ty hazavàñe.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: "Uppåt!", så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
Naho eo ty areke, le hanoa’o ty hoe: tsiringèvotse! ty mirè-batañe ro haha.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
Havotso’e hao ty tsy malio tahiñe, hañaha azo ty faliom-pità’o.
