Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
A LAILA olelo aku o Elipaza, i aku la,
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
E hiki anei i ke kanaka, ke hoopomaikai i ke Akua, E like me ka mea naauao, e hoopomaikai ia ia iho?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
He mea oluolu anei ke pono oe i ka Mea mana? A e waiwai anei oia ke hoohemolele oe i kou mau aoao?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
No ka makau ia oe, e hoopaapaa mai anei ia ia oe? E hele mai anei ia me oe ma ka hooponopono ana?
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Aole anei he nui kou hewa? A ua hope ole kou mau hala?
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
No ka mea, ua hoopanai wale oe i kou hoahanau, A ua lawe oe i na aahu o ka poe kapa ole.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Aole oe i haawi i ka wai i ka mea nawaliwali, A ua ana oe i ka berena i ka mea pololi.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
Aka, o ke kanaka ikaika, nona ka honua; A noho iho la ka mea koikoi ilaila.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Ua hoihoi nele aku oe i na wahinekanemake, A ua paopaoia na lima o na mea makua ole.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Nolaila ua puni oe i na pahele, A o ka makau wale ke hooweliweli mai nei ia oe;
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
A o ka pouli paha au i ike ole ai; A he nui loa ka wai e halana ana maluna ou.
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Aole anei ke Akua ma ka lani kiekie? Aia hoi, ke poo o na hoku, ua kiekie lakou.
13 därför tänker du: "Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
A i mai la oe, Pehea la ke Akua e ike ai? E hiki anei ia ke hooponopono mawaena mai o ke ao pouli?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång."
O na ao naulu ka uhi nona, i ike ole ai ia, A hele no ia ma ka poai o ka lani.
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
Ua noonoo pono anei oe i ka aoao kahiko, Kahi a ka poe hewa i hele ai?
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
Ka poe i noopauia mamua o ka manawa, Ua nininiia ke kaiakahinalii maluna o ko lakou kahua;
17 de män som sade till Gud: "Vik ifrån oss", ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
Ka poe i olelo aku i ke Akua, E hele mai o makou aku; A heaha ka ka Mea mana e hana mai ai no lakou?
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Ua hoopiha no nae ia i ko lakou mau hale i ka waiwai; Aka. o ka manao o ka poe hewa ua mamao loa aku ia ia'u.
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
Ua ike no ka poe pono ia, a olioli, A akaaka ka poe hala ole ia lakou.
20 "Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt."
Ina paha ua lukuia ko makou poe enemi, A ua hoopauia ka waiwai nui o lakou i ke ahi.
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
E hookuikahi ae me ia ano, a e pomaikai; Pela no e hiki mai ai ka pomaikai ia oe.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Ke koi aku nei au ia oe, E lawe oe i ke kanawai mai kona waha mai, A e waiho oe i kana mau olelo iloko o kou naau.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
Ina e hoi hou oe i ka Mea mana, e kukuluia oe, E hoomamao loa aku oe i ka hewa mai kou mau halelewa aku.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
A e hoolei aku oe i kou houlunlu ana i ke gula i ka lepo, A i ke gula Opira hoi i na pohaku o na kahawai
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
A o ka Mea mana kou gula, A me ke kala o na waiwai nou.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
No ka mea, alaila e hauoli oe i ka Mea mana, A e hoala ae i kou maka i ke Akua.
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
E pule aku no oe ia ia, a e hoolohe mai ia ia oe, A e hooko aku oe i na mea au i hoohiki ai.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
A e noonoo oe i kahi mea, a e hoopaaia oia nou; A e alohi mai ka malamalama maluna o kou mau ala.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: "Uppåt!", så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
A e hoohaahaaia lakou, alaila e olelo oe, He kiekie; A e hoola mai no ia i ka mea i kulou na maka.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
E hoopakele no ia i ka mea lawe hala; A e hoopakeleia oia ma ka maemae o kou mau lima.
