Job 22
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
And Eliphaz the Temanite answereth and saith: —
2 Kan en man bereda Gud något gagn, så att det länder honom till gagn, om någon är förståndig?
To God is a man profitable, Because a wise man to himself is profitable?
3 Har den Allsmäktige någon båtnad av att du är rättfärdig, eller någon vinning av att du vandrar ostraffligt?
Is it a delight to the Mighty One That thou art righteous? is it gain, That thou makest perfect thy ways?
4 Är det för din gudsfruktans skull som han straffar dig, och som han går med dig till doms?
Because of thy reverence Doth He reason [with] thee? He entereth with thee into judgment:
5 Har då icke din ondska varit stor, och voro ej dina missgärningar utan ände?
Is not thy wickedness abundant? And there is no end to thine iniquities.
6 Jo, du tog pant av din broder utan sak, du plundrade de utblottade på deras kläder.
For thou takest a pledge of thy brother for nought, And the garments of the naked Thou dost strip off.
7 Åt den försmäktande gav du intet vatten att dricka, och den hungrige nekade du bröd.
Thou causest not the weary to drink water, And from the hungry thou withholdest bread.
8 För den väldige ville du upplåta landet, och den myndige skulle få bo däri,
As to the man of arm — he hath the earth, And the accepted of face — he dwelleth in it.
9 men änkor lät du gå med tomma händer, och de faderlösas armar blevo krossade.
Widows thou hast sent away empty, And the arms of the fatherless are bruised.
10 Därför omgives du nu av snaror och förfäras av plötslig skräck.
Therefore round about thee [are] snares, And trouble thee doth fear suddenly.
11 ja, av ett mörker där du intet ser, och av vattenflöden som övertäcka dig.
Or darkness — thou dost not see, And abundance of waters doth cover thee.
12 I himmelens höjde är det ju Gud som har sin boning, och du ser stjärnorna däruppe, huru högt de sitta;
Is not God high [in] heaven? And see the summit of the stars, That they are high.
13 därför tänker du: "Vad kan Gud veta? Skulle han kunna döma, han som bor bortom töcknet?
And thou hast said, 'What — hath God known? Through thickness doth He judge?
14 Molnen äro ju ett täckelse, så att han intet ser; och på himlarunden är det han har sin gång."
Thick clouds [are] a secret place to Him, And He doth not see;' And the circle of the heavens He walketh habitually,
15 Vill du då hålla dig på forntidens väg, där fördärvets män gingo fram,
The path of the age dost thou observe, That men of iniquity have trodden?
16 de män som bortrycktes, innan deras tid var ute, och såsom en ström flöt deras grundval bort,
Who have been cut down unexpectedly, A flood is poured out on their foundation.
17 de män som sade till Gud: "Vik ifrån oss", ty vad skulle den Allsmäktige kunna göra dem?
Those saying to God, 'Turn aside from us,' And what doth the Mighty One to them?
18 Det var ju dock han som uppfyllde deras hus med sitt goda. De ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
And he hath filled their houses [with] good: (And the counsel of the wicked Hath been far from me.)
19 De rättfärdiga skola se det och glädja sig, och den oskyldige skall få bespotta dem:
See do the righteous and they rejoice, And the innocent mocketh at them,
20 "Ja, nu äro förvisso våra motståndare utrotade, och deras överflöd har elden förtärt."
'Surely our substance hath not been cut off, And their excellency hath fire consumed.'
21 Men sök nu förlikning och frid med honom; därigenom skall lycka falla dig till.
Acquaint thyself, I pray thee, with Him, And be at peace, Thereby thine increase [is] good.
22 Tag emot undervisning av hans mun, och förvara hans ord i ditt hjärta.
Receive, I pray thee, from His mouth a law, And set His sayings in thy heart.
23 Om du omvänder dig till den Allsmäktige, så bliver du upprättad; men orättfärdighet må du skaffa bort ur din hydda.
If thou dost return unto the Mighty Thou art built up, Thou puttest iniquity far from thy tents.
24 Ja kasta din gyllene skatt i stoftet och Ofirs-guldet ibland bäckens stenar,
So as to set on the dust a defence, And on a rock of the valleys a covering.
25 så bliver den Allsmäktige din gyllene skatt, det ädlaste silver varder han för dig.
And the Mighty hath been thy defence, And silver [is] strength to thee.
26 Ja, då skall du hava din lust i den Allsmäktige och kunna upplyfta ditt ansikte till Gud.
For then on the Mighty thou delightest thyself, And dost lift up unto God thy face,
27 När du då beder till honom, skall han höra dig, och de löften du gör skall du få infria.
Thou dost make supplication unto Him, And He doth hear thee, And thy vows thou completest.
28 Allt vad du besluter skall då lyckas för dig, och ljus skall skina på dina vägar.
And thou decreest a saying, And it is established to thee, And on thy ways hath light shone.
29 Om de leda mot djupet och du då beder: "Uppåt!", så frälsar han mannen som har ödmjukat sig.
For they have made low, And thou sayest, 'Lift up.' And the bowed down of eyes he saveth.
30 Ja han räddar och den som ej är fri ifrån skuld; genom dina händers renhet räddas en sådan.
He delivereth the not innocent, Yea, he hath been delivered By the cleanness of thy hands.
