Job 21
1 Därefter tog Job till orda och sade:
“Konsa, Job te reponn:
2 Hören åtminstone på mina ord; låten det vara den tröst som I given mig.
Koute pawòl mwen byen pre; kite sa sèvi tankou chemen pou konsole.
3 Haven fördrag med mig, så att jag får tala; sedan jag har talat, må du bespotta.
Pran pasyans pou m kab pale, epi tann lè m fini pou ou kab giyonnen m.
4 Är då min klagan, såsom när människor eljest klaga? Eller huru skulle jag kunna vara annat än otålig?
Pou mwen, èske plent mwen an se anvè yon nonm? Epi poukisa mwen pa ta dwe manke pasyans?
5 Akten på mig, så skolen I häpna och nödgas lägga handen på munnen.
Gade mwen! Vin etone! Kouvri bouch ou ak men ou!
6 Ja, när jag tänker därpå, då förskräckes jag själv, och förfäran griper mitt kött.
Lè m sonje, mwen twouble. Chè m vin ranpli ak laperèz.
7 Varför få de ogudaktiga leva, ja, med åldern växa till i rikedom?
“Poukisa mechan yo viv toujou, vin vye e vin pwisan nèt?
8 De se sina barn leva kvar hos sig, och sin avkomma hava de inför sina ögon.
Desandan yo vin etabli pou yo ka wè yo, ak pitit pa yo devan zye yo.
9 Deras hus stå trygga, ej hemsökta av förskräckelse; Gud låter sitt ris icke komma vid dem.
Lakay yo pwoteje kont laperèz, e baton Bondye pa janm rive sou yo.
10 När deras boskap parar sig, är det icke förgäves; lätt kalva deras kor, och icke i otid.
Towo yo toujou kouple san manke. Vach yo fè pitit e pa fè foskouch.
11 Sina barn släppa de ut såsom en hjord, deras piltar hoppa lustigt omkring.
Yo mete pitit yo deyò tankou yon bann. Yo flannen e danse toupatou.
12 De stämma upp med pukor och harpor, och glädja sig vid pipors ljud.
Yo chante ak tanbouren avèk ap, e rejwi ak son flit la.
Yo pase jou yo nan byen reyisi. Epi konsa yo desann nan Sejou Lanmò Yo. (Sheol h7585)
14 Och de sade dock till Gud: "Vik ifrån oss, dina vägar vilja vi icke veta av.
Yo di Bondye: ‘Kite nou!’ Nou pa menm vle konnen chemen Ou yo.
15 Vad är den Allsmäktige, att vi skulle tjäna honom? och vad skulle det hjälpa oss att åkalla honom?"
‘Se kilès Toupwisan an ye pou nou ta sèvi Li, e ki rekonpans nou ta twouve si nou ta priye anvè Li?’
16 Det är sant, i deras egen hand står ej deras lycka, och de ogudaktigas rådslag vare fjärran ifrån mig!
Gade byen, bonè pa yo pa rete nan men yo; konsèy a mechan yo lwen mwen.
17 Men huru ofta utslocknar väl de ogudaktigas lampa, huru ofta händer det att ofärd kommer över dem, och att han tillskiftar dem lotter i vrede?
“Èske se souvan ke lanp a mechan yo etenn? Èske malè konn vin tonbe sou yo? Èske Bondye mezire destriksyon nan lakòlè Li?
18 De borde ju bliva såsom halm för vinden, lika agnar som stormen rycker bort.
Èske se tankou pay nan van yo ye vrè, pay ke van pouse ale?
19 "Gud spar åt hans barn att lida för hans ondska." Ja, men honom själv borde han vedergälla, så att han finge känna det.
Ou di ke ‘Bondye konsève inikite a yon nonm pou fis li yo.’ Kite Bondye rekonpanse li menm pou l konnen sa.
20 Med egna ögon borde han se sitt fall, och av den Allsmäktiges vrede borde han få dricka.
Kite pwòp zye pa li wè lè l pouri gate. Kite li bwè lakòlè Bondye.
21 Ty vad frågar han efter sitt hus, när han själv är borta, när hans månaders antal har nått sin ände?
Paske ki konsiderasyon ki genyen pou lakay sila ki swiv li a, lè fòs kantite mwa li yo vin koupe?
22 "Skall man då lära Gud förstånd, honom som dömer över de högsta?"
“Èske gen moun kab bay Bondye konesans? Se Li menm ki jije sila anwo yo.
23 Ja, den ene får dö i sin välmaktstid, där han sitter i allsköns frid och ro;
Yon moun mouri ak tout fòs li, byen alèz e kal;
24 hans stävor hava fått stå fulla med mjölk, och märgen i hans ben har bevarat sin saft.
Tout bokal li yo plen lèt e tout mwèl zo l li byen mou,
25 Den andre måste dö med bedrövad själ, och aldrig fick han njuta av någon lycka.
Pandan yon lòt mouri ak yon nanm anmè, e pa janm goute nan sa ki bon.
26 Tillsammans ligga de så i stoftet, och förruttnelsens maskar övertäcka dem.
Ansanm yo kouche nan pousyè a e vè vin kouvri yo.
27 Se, jag känner väl edra tankar och de funder med vilka I viljen nedslå mig.
“Gade byen, mwen konnen sa ou ap panse ak plan nou sèvi pou fè m tò yo.
28 I spörjen ju: "Vad har blivit av de höga herrarnas hus, av hyddorna när de ogudaktiga bodde?"
Paske ou ap di: ‘Kote kay a prens lan e kote tant kote mechan an rete a?’
29 Haven I då ej frågat dem som vida foro, och akten I ej på deras vittnesbörd:
Èske nou pa janm mande vwayajè yo? Èske nou pa konnen temwayaj yo bay?
30 att den onde bliver sparad på ofärdens dag och bärgad undan på vredens dag?
Paske mechan an, li menm, konsève pou gwo jou malè a; Y ap vin parèt nan jou kòlè a.
31 Vem vågar ens förehålla en sådan hans väg? Vem vedergäller honom, vad han än må göra?
Se kilès ki va fè l repwòch pou zak li yo? E kilès ki va rekonpanse li pou sa l fè?
32 Och när han har blivit bortförd till graven, så vakar man sedan där vid kullen.
Pandan l ap pote nan tonbo a, y ap veye tonm li.
33 Ljuvligt får han vilja under dalens torvor. I hans spår drager hela världen fram; före honom har och otaliga gått.
Bòl tè vale a va kouvri l ak tout dousè; anplis, tout moun va swiv dèyè li, menm ak gran fòs san kontwòl yo, yo te ale devan l.
34 Huru kunnen I då bjuda mig så fåfänglig tröst? Av edra svar står allenast trolösheten kvar.
Konsa, se kijan pou m ta twouve rekonfò nan konsolasyon an ven nou yo? Paske repons nou yo fèt ak manti.”
