Job 20
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Entonces Zofar, el naamatita, respondió,
2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
“Por eso me responden mis pensamientos, incluso a causa de la prisa que hay en mí.
3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
He oído la reprimenda que me avergüenza. El espíritu de mi entendimiento me responde.
4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
¿No sabes esto desde hace tiempo, desde que el hombre fue puesto en la tierra,
5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
que el triunfo de los malvados es corto, la alegría de los impíos sino por un momento?
6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
Aunque su altura llegue hasta los cielos, y su cabeza llega a las nubes,
7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: "Var är han?"
pero perecerá para siempre como su propio estiércol. Los que lo han visto dirán: “¿Dónde está?”.
8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
Se irá volando como un sueño, y no será encontrado. Sí, se le ahuyentará como una visión de la noche.
9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
El ojo que lo vio no lo verá más, ni su lugar lo verá más.
10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
Sus hijos buscarán el favor de los pobres. Sus manos devolverán su riqueza.
11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
Sus huesos están llenos de su juventud, pero la juventud se acostará con él en el polvo.
12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
“Aunque la maldad es dulce en su boca, aunque lo esconde bajo la lengua,
13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
aunque la perdona, y no la deja ir, pero mantenerlo quieto dentro de su boca,
14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
sin embargo, su comida en sus intestinos se vuelve. Es el veneno de la cobra dentro de él.
15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
Se ha tragado las riquezas y las volverá a vomitar. Dios los echará de su vientre.
16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
Chupará el veneno de la cobra. La lengua de la víbora lo matará.
17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
No mirará los ríos, los flujos de miel y mantequilla.
18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
El restaurará aquello por lo que trabajó, y no se lo tragará. No se regocijará según la sustancia que haya obtenido.
19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
Porque ha oprimido y abandonado a los pobres. Ha quitado violentamente una casa, y no la construirá.
20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
“Porque no conoció la tranquilidad en su interior, no guardará nada de aquello en lo que se deleita.
21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
No quedó nada que no devorara, por lo que su prosperidad no perdurará.
22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
En la plenitud de su suficiencia, la angustia lo alcanzará. La mano de todos los que están en la miseria vendrá sobre él.
23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
Cuando esté a punto de llenar su vientre, Dios arrojará sobre él el ardor de su ira. Le lloverá encima mientras come.
24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
Huirá del arma de hierro. La flecha de bronce lo atravesará.
25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
Lo extrae y sale de su cuerpo. Sí, el punto brillante sale de su hígado. Los terrores están sobre él.
26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
Toda la oscuridad está guardada para sus tesoros. Un fuego no avivado lo devorará. Consumirá lo que queda en su tienda.
27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
Los cielos revelarán su iniquidad. La tierra se levantará contra él.
28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
El aumento de su casa se irá. Se precipitarán en el día de su ira.
29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
Esta es la porción de un hombre malvado de Dios, la herencia que le ha sido asignada por Dios”.
