Job 20
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Entonces Zofar el naamatita respondió y dijo:
2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
“¡Me veo obligado a responder porque estoy muy molesto!
3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
¡Lo que te oigo decir me ofende, pero sé cómo responderte!
4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
“¿No sabes que desde la antigüedad, desde que los seres humanos fueron puestos en esta tierra,
5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
el triunfo de los malvados no dura mucho tiempo, y que los que rechazan a Dios sólo son felices por poco tiempo?
6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
Aunque sean tan altos que lleguen a los cielos, aunque sus cabezas toquen las nubes,
7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: "Var är han?"
se desvanecerán para siempre como sus propios excrementos. Las personas que los conocían
8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
se desvanecerán como un sueño, para no ser encontrados nunca, huyendo como una visión de la noche.
9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
Los que una vez los vieron no los verán más; sus familias no volverán a poner los ojos en ellos.
10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
Sus hijos tendrán que pagar a los pobres y tendrán que devolver sus riquezas.
11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
Aunque los malvados tengan cuerpos jóvenes y fuertes, morirán y serán enterrados.
12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
“Aunque el mal sabe dulce en sus bocas y lo esconden bajo sus lenguas,
13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
no lo dejan ir sino que lo mantienen en sus bocas,
14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
y en sus estómagos se vuelve amargo, volviéndose como veneno de serpiente dentro de ellos.
15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
Se tragan las riquezas y las vuelven a vomitar; Dios las expulsa de sus estómagos.
16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
Aspiran veneno de serpiente; la mordedura de la víbora los matará.
17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
No vivirán para disfrutar de los arroyos, de los ríos de leche y miel.
18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
Tendrán que devolver lo que han ganado y no tendrán ningún beneficio; no disfrutarán de ninguna de sus ganancias.
19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
Porque han oprimido y han abandonado a los pobres; se han apoderado de casas que no construyeron.
20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
Porque su codicia nunca fue satisfecha, no queda nada que les guste y que no hayan consumido.
21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
Nada escapa a sus voraces apetitos, por lo que su felicidad no dura mucho.
22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
“Incluso cuando los malvados tienen todo lo que desean, se enfrentan a problemas; toda clase de miseria caerá sobre ellos.
23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
Mientras están ocupados llenando sus estómagos, la hostilidad de Dios arderá contra ellos, y caerá como lluvia sobre ellos.
24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
Mientras huyen para escapar de un arma de hierro, una flecha de bronce los alcanzará.
25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
La flecha sale de su vesícula biliar, brillando con sangre. Están absolutamente aterrorizados.
26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
Todo lo que valoran desaparecerá en la oscuridad; el fuego divino los destruirá; todo lo que les queda se convertirá en humo.
27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
Los cielos revelarán lo que han hecho mal; la tierra se levantará contra ellos.
28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
Todos sus bienes serán sacados de sus casas; serán arrastrados en el día del juicio de Dios.
29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
Esta es la parte que los impíos reciben de Dios, la herencia que Dios dice que deben tener”.
