Job 20
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Unya mitubag si Sophar ang Naamathitanhon, ug miingon:
2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.
Busa ang akong hunahuna nagatubag kanako, Bisan tungod niini ania kanako ang pagdalidali.
3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.
Nadungog ko ang pagbadlong nga nakahatag kanako ug kaulaw; Ug ang espirutu sa akong salabutan nagapatubag kanako.
4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:
Wala ba ikaw mahibalo niini sa karaan pang panahon, Sukad sa pagbutang sa tawo sa ibabaw sa yuta,
5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?
Nga ang paghimaya sa tawong dautan hamubo ra, Ug ang kalipay sa walay Dios ingon ra sa usa ka pagpilok?
6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,
Bisan ang gitas-on niya motupong sa kalangitan, Ug ang iyang ulo mosangko sa kapanganoran;
7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: "Var är han?"
Apan siya mawagtang sa walay katapusan ingon sa iyang kaugalingong kinalibang: Kadtong mga nanagpakakita kaniya magaingon: Hain ba siya?
8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.
Ingon sa usa ka damgo siya molupad, ug dili na gayud ihibalag: Oo, pagaagpason siya ingon sa usa ka panan-awon sa gabii.
9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.
Ang mata nga nakakita kaniya dili na makasud-ong pag-usab; Ang inyong pinuy-anan dili na usab makalantaw kaniya.
10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.
Ang kabus magapalabilabi sa iyang mga anak, Ug ang mga kamot magauli sa iyang bahandi.
11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.
Ang iyang kabukogan napuno sa iyang kabatan-on, Apan kini mounong kaniya ngadto sa abug.
12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,
Bisan ang kahilayan matam-is sa iyang baba, Bisan iya kanang tagoan sa ilalum sa iyang dila,
13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,
Bisan iya kanang pagapugngan, ug dili ipagula, Kondili tipigan lamang sa sulod sa iyang baba;
14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.
Apan ang iyang kinaon mabalhin sa sulod sa iyang ginhawaan, Apdo sa mga halas nga malala ang anaa sa sulod sa ginhawaan.
15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.
Gilamoy niya ang mga bahandi, apan iyang igasuka sila pag-usab; Ang Dios magasalibay kanila gikan sa iyang tiyan.
16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.
Siya magasupsup sa hilo sa mga halas nga malala; Ang dila sa halas nga malala maoy mopatay kaniya.
17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.
Siya dili gayud makatan-aw sa mga suba, Ang mga kasapaan nga nanag-agay sa dugos ug mantequilla.
18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.
Kadtong iyang gihagoan igauli niya, ug siya dili makatulon niana; Sumala sa bahandi nga iyang inangkon, dili ikalipay niya.
19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.
Kay ang kabus iyang gilupigan ug gipasagdan Kay ang usa ka balay iyang gikuha sa pinugsanay, balay nga wala tukora niya.
20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.
Tungod kay wala moagi ug kalinaw sa sulod niya, Dili siya magtipig sa butang nga iyang kaibgon.
21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.
Walay bisan unsa nga nahibilin, nga wala niya tunla; Busa dili molungtad ang iyang pagkaadunahan.
22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.
Sa pagkabusog sa iyang pagkaadunahan siya magalisud: Ang kamot sa tanan nga anaa sa kaalaut kaniya mokapyot.
23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.
Sa diha nga iya nang daskon ang iyang tiyan, ang Dios magapadala nganha kaniya sa kabangis sa iyang kapungot, Ug magapaulan niana sa ibabaw niya samtang siya magakaon pa.
24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.
Siya molikay sa puthaw nga hinagiban, Ug ang pana nga tumbaga molagbas kaniya.
25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.
Kini iyang pagaibton, ug kini mogula sa iyang lawas; Oo, ang tumoy nga magapangidlap mogula gikan sa iyang apdo; Kaniya anaa ang mga kalisangan.
26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.
Ang tanang kangitngitan gipahamutang alang sa iyang bahandi: Usa ka kalayo nga dili hinuyop sa tawo magalamoy kaniya; Kini magaut-ut sa tanan nga mahibilin sa iyang balong-balong.
27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.
Ang mga langit magapadayag sa iyang kasal-anan, Ug ang yuta mobangon batok kaniya.
28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.
Ang abut sa iyang balay mawagtang; Ang iyang mga bahandi mobaha sa halayo sa adlaw sa iyang kasuko.
29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.
Kini mao ang bahin nga igahatag sa Dios sa tawong dautan. Ug ang panulondon nga gitudlo sa Dios nganha kaniya.
