Job 20

1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

Unya mitubag si Zofar nga Naamatihanon ug miingon,

2 På sådant tal giva mina tankar mig ett svar, än mer, då jag nu är så upprörd i mitt inre.

“Paspas ako makatubag tungod sa kabalaka nga anaa sa akong mga hunahuna.

3 Smädlig tillrättavisning måste jag höra, och man svarar mig med munväder på förståndigt tal.

Naulawan ako tungod sa akong nadungog nga pagbadlong gikan kanimo, apan ang espiritu nga labaw pa sa akong panabot nagatubag kanako.

4 Vet du då icke att så har varit från evig tid, från den stund då människor sattes på jorden:

Wala ka ba nasayod niini nga kamatuoran nga gikan sa karaang kapanahonan, sa dihang gibutang sa Dios ang tawo sa kalibotan:

5 att de ogudaktigas jubel varar helt kort och den gudlöses glädje ett ögonblick?

hamubo lamang ang kadaogan sa tawong daotan, ug hamubo lamang ang kalipay sa tawo nga walay dios?

6 Om än hans förhävelse stiger upp till himmelen och hans huvud når intill molnen,

Bisan tuod ang iyang katas-on mosangko hangtod sa kalangitan, ug ang iyang ulo mosangko sa kapanganoran,

7 Så förgås han dock för alltid och aktas lik sin träck; de som sågo honom måste fråga: "Var är han?"

apan ang maong tawo mahanaw gayod sama sa iyang kaugalingong hugaw; kadtong nakakita kaniya moingon, 'Hain naman siya?'

8 Lik en dröm flyger han bort, och ingen finner honom mer; han förjagas såsom en syn om natten.

Mahanaw siya sama sa damgo ug dili na makaplagan; sa pagkatinuod, gukdon siya sama sa panan-awon sa kagabhion.

9 Det öga som såg honom ser honom icke åter, och hans plats får ej skåda honom mer.

Dili na makakita kaniya pag-usab ang mata nga nakakita kaniya; ug ang iyang dapit dili na makakita kaniya.

10 Hans barn måste gottgöra hans skulder till de arma, hans händer återbära hans vinning.

Mangayog pasaylo ang iyang mga anak ngadto sa mga tawong kabos; ibalik niyag hatag ang iyang bahandi pinaagi sa iyang kamot.

11 Bäst ungdomskraften fyller hans ben, skall den ligga i stoftet med honom.

Puno ang iyang kabukogan sa kusog sa pagkabatan-on, apan mohigda kini uban kaniya sa abog.

12 Om än ondskan smakar ljuvligt i hans mun, så att han gömmer den under sin tunga,

Bisan tuod tam-is ang kadaotan sa iyang baba, bisan tuod ug gitago niya kini ilalom sa iyang dila,

13 är rädd om den och ej vill gå miste därom, utan håller den förvarad inom sin gom,

bisan ug gipundo niya kini ug gitipigan sa iyang baba—

14 så förvandlas denna kost i hans inre, bliver huggormsetter i hans liv.

ang pagkaon sa iyang tinai mahimong pait; mahimo kining lala sa bitin sa iyang kinasuloran.

15 Den rikedom han har slukat måste han utspy; av Gud drives den ut ur hans buk.

Tunlon niya ang bahandi, apan isuka gihapon niya kini pag-usab; pagawson kini sa Dios gikan sa iyang tiyan.

16 Ja, huggormsgift kommer han att dricka, av etterormens tunga bliver han dräpt.

Suyupon niya ang lala sa bitin; ang dila sa bitin maoy makapatay kaniya.

17 Ingen bäck får vederkvicka hans syn, ingen ström med flöden av honung och gräddmjölk.

Dili na siya makapahimulos sa mga sapa, ang paghaganas sa dugos ug sa mantikilya.

18 Sitt fördärv måste han återbära, han får ej njuta därav; hans fröjd svarar ej mot den rikedom han har vunnit.

Ibalik niya ang bunga sa iyang paghago apan dili na siya makakaon niini; dili na siya makapahimulos sa bahandi nga halin sa iyang negosyo.

19 Ty mot de arma övade han våld och lät dem ligga där; han rev till sig hus som han ej kan hålla vid makt.

Tungod kay gidaogdaog ug gipasagdan niya ang mga tawong kabos; mapugsanon niya nga giilog ang mga balay nga dili siya ang nagtukod.

20 Han visste ej av någon ro för sin buk, men han skall icke rädda sig med sina skatter.

Tungod kay wala siya makasinati sa katagbawan, dili niya matipigan ang bisan unsang mga butang nga makapalipay kaniya.

21 Intet slapp undan hans glupskhet, därför äger och hans lycka intet bestånd.

Walay laing nahibilin nga wala niya gilamoy; nagpasabot nga dili molungtad ang iyang pagkaadunahan.

22 Mitt i hans överflöd påkommer honom nöd, och envar eländig vänder då mot honom sin hand.

Mahulog siya sa kagubot tungod sa kadagaya sa iyang bahandi; moduol kaniya ang mga kamot sa tanan nga anaa sa kawalad-on.

23 Ja, så måste ske, för att hans buk må bliva fylld; sin vredes glöd skall Gud sända över honom och låta den tränga såsom ett regn in i hans kropp.

Sa dihang busgon na niya ang iyang tiyan, ilabay sa Dios ang kabangis sa iyang kasuko ngadto kaniya; paulanan siya niini sa Dios samtang gakaon siya.

24 Om han flyr undan för vapen av järn, så genomborras han av kopparbågens skott.

Bisan tuod ug kanang tawhana mopalayo gikan nianang puthaw nga hinagiban, ang bronsi nga pana moigo kaniya.

25 När han då drager i pilen och den kommer ut ur hans rygg, när den ljungande udden kommer fram ur hans galla, då falla dödsfasorna över honom.

Motaop ang pana sa iyang likod ug molapos sa pikas; sa pagkatinuod, moigo gayod sa iyang atay ang sinaw nga hait niini; ang pagkalisang moabot kaniya.

26 Idel mörker är förvarat åt hans skatter; till mat gives honom eld som brinner utan pust, den förtär vad som är kvar i hans hydda.

Nakatagana ang hingpit nga kangitngit alang sa iyang mga bahandi; molamoy kaniya ang kalayo nga dili matayhop; lamoyon niini ang bisan unsa nga nahibilin sa iyang tolda.

27 Himmelen lägger hans missgärning i dagen, och jorden reser sig upp emot honom.

Ibutyag sa kalangitan ang iyang kasal-anan, ug makigbatok kaniya ang yuta ingon nga saksi.

28 Vad som har samlats i hans hus far åter sin kos, likt förrinnande vatten, på vredens dag.

Mawagtang ang bahandi sa iyang balay; maanod ang iyang kabtangan sa adlaw sa kasuko sa Dios.

29 Sådan lott får en ogudaktig människa av Gud, sådan arvedel har av Gud blivit bestämd åt henne.

Mao kini ang bahin sa tawong daotan gikan sa Dios, ang kabilin nga gitagana kaniya sa Dios.”