< Job 2 >
1 Åter hände sig en dag att Guds söner kommo och trädde fram inför HERREN; och Åklagaren kom också med bland dem och trädde fram inför HERREN.
Hagi mago zupa Anumzamofo ankeromo'za ete Ra Anumzamofo avugama eme atru hunaku'ma neazageno'a, Sata'a anampi e'ne.
2 Då frågade HERREN Åklagaren: "Varifrån kommer du?" Åklagaren svarade HERREN och sade: "Från en vandring utöver jorden och från en färd omkring på den."
Ra Anumzamo'a amanage huno antahige'ne, Kagra igati ane? Higeno Sata'a amanage huno kenona hu'ne, Nagra mopafi vano vano nehureti oe.
3 Då sade HERREN till Åklagaren: "Har du givit akt på min tjänare Job? Ty på jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda; och ännu håller han fast vid sin ostrafflighet. Så har du då uppeggat mig mot honom till att utan sak fördärva honom."
Ra Anumzamo'a ete mago'ane Satana antahigeno, Eri'za vaheni'a Jopuna kenampi onke'nane? Mopafina agrikna vahera omani'neankino maka zampina mani fatgo huno nemanino, hazenke'a omanegeno Anumzamo'nagu korera nehuno, kefo avu'ava zana nosia ne' mani'ne. Agra mago hazenkea osu'nea zante, rehe'na kesue hanke'na hugantogenka maka zama'a omeri haviza hu'nananagi, agra ko'ma mani'nea kante mani fatgo huno mani'ne.
4 Åklagaren svarade HERREN och sade: "Hud för hud; allt vad man äger giver man ju för att själv slippa undan.
Hianagi Sata'a ana kemofo nona'a amanage huno Ra Anumzamofonkura hu'ne, Avufgare'ma hazenkema fore'ma hinkeno'a, mika zama'a atreno agra'a avufga agura vazigahie.
5 Men räck ut din hand och kom vid hans kött och ben; förvisso skall han då mitt i ansiktet tala förgripliga ord mot dig."
Hianagi Jopu avufgare'ma krima neminka zaferina'ama eri havizama hanankeno'a negesnankeno huhaviza hugantegahie.
6 HERREN sade till Åklagaren: "Välan, han vare given i din hand; allenast hans liv må du skona."
Anage higeno Ra Anumzamo'a huno, Knareki amne kavesinia zana Jopu avufgarera hugahananagi, asimu'a e'orio.
7 Så gick Åklagaren bort ifrån HERRENS ansikte och slog Job med svåra bulnader, ifrån fotbladet ända till hjässan.
Higeno Sata'a Ra Anumzamofo avugatira atreno vuno Jopuna mika avufafina usage namu omeri fore humigeno, aga agusareti'ma vuno asenire'ma uhanati'neana usage namumo'a avite'ne.
8 Och han tog sig en lerskärva att skrapa sig med, där han satt mitt i askan.
Ana higeno Jopu'a tanefapi mani'neno, tako hu'nea mopa kavo atupa'a erino namuma'afina zuke nehateno mani'ne.
9 Då sade hans hustru till honom: "Håller du ännu fast vid din ostrafflighet? Tala fritt ut om Gud, och dö."
Ana'ma nehigeno'a nenaro'a huno, Amanahu zama nehigenka kagra nagafare fatgo kavukvara hunka neane? Ama atrenka Anumzamofona huhaviza huntegeno kahe frina frio.
10 Man han svarade henne: "Du talar såsom en dåraktig kvinna skulle tala. Om vi taga emot det goda av Gud, skola vi då icke också taga emot det onda?" Vid allt detta syndade Job icke med sina läppar.
Hianagi Jopu'a kenona huno, Kagra negi nagi a'nemo'ma nehiankna ke nehane! Anumzamo'ma knare'zantamima tamisnigeta e'nerisuta'a, na'a hanigeta havi zanena e'origahu'e. Anage nehuno ana maka zama avufgare'ma fore'ma hia kna'afina, Jopu'a mago kumira keaga'afina osu'ne.
11 Men tre vänner till Job fingo höra om alla de olyckor som hade träffat honom, och de kommo så, var och en från sin ort; Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama. Och de avtalade med varandra att de skulle begiva sig åstad för att ömka honom och trösta honom.
Hagi Jopu avufgare'ma hazenkema fore'ma hiankema nentahi'za 3'a arone'amo'za kea hu'za antahi'za hute'za, nozmia atre'za zamasunku'ma hunente'za azeri hanaveti kema asaminagura e'naze. Ana vahe'mokizmi zamagi'a, Temani vahepinti ne' Elifasi'ma, Suhi vahepinti ne' Biltati'ma, Na'ama vahepinti ne' Zofari'e.
12 Men när de, ännu på avstånd, lyfte upp sina ögon och sågo att de icke mer kunde känna igen honom, brusto de ut i gråt och revo sönder sina mantlar och kastade stoft mot himmelen, ned över sina huvuden.
Hagi afeteti'ma Jopuma eme nege'za ru vahe mani'ne hu'za kesavri hu'naze. Ana nehu'za erava'oma hu'za nege'za tusi krafa hu'za zavira nete'za tanefara hatregonefi'za tusi zamasunku hunte'naze.
13 Sedan sutto de med honom på jorden i sju dagar och sju nätter, utan att någon av dem talade ett ord till honom, eftersom de sågo att hans plåga var mycket stor.
Ana hute'za 7ni'a knafi Jopu'enena mopafina mani'naze. Hagi ana knafina mago'mo'e huno Jopuna kea huomi'ne. Na'ankure Jopu'a tusi'a atazampi mani'neankino kea humigara osu'nege'za anara hu'naze.