Job 2
1 Åter hände sig en dag att Guds söner kommo och trädde fram inför HERREN; och Åklagaren kom också med bland dem och trädde fram inför HERREN.
Ket napasamak manen nga iti aldaw idi napan dagiti annak a lallaki ti Dios tapno iparangda dagiti bagbagida iti sangoanan ni Yahweh, simmurot met ni Satanas kadakuada tapno iparangna ti bagina iti sangoanan ni Yahweh.
2 Då frågade HERREN Åklagaren: "Varifrån kommer du?" Åklagaren svarade HERREN och sade: "Från en vandring utöver jorden och från en färd omkring på den."
Kinuna ni Yahweh kenni Satanas, “Sadino ti naggapuam?” Simmungbat ni Satanas kenni Yahweh ket kinunana, “Manipud iti panagsursursor iti rabaw ti daga, ken manipud iti panagpagnapagna nga agsubli-subli iti rabaw daytoy.”
3 Då sade HERREN till Åklagaren: "Har du givit akt på min tjänare Job? Ty på jorden finnes icke hans like i ostrafflighet och redlighet, ingen som så fruktar Gud och flyr det onda; och ännu håller han fast vid sin ostrafflighet. Så har du då uppeggat mig mot honom till att utan sak fördärva honom."
Kinuna ni Yahweh kenni Satanas, “Nakitam kadi ni Job nga adipenko? Ta awan iti kas kenkuana idiay daga, awan pakababalawanna ken nalinteg a tao, addaan iti panagbuteng iti Dios ken taltallikudanna ti kinadakes. Salsalimetmetanna pay laeng ti kinapudnona, uray no ginuyugoynak nga agtignay a maibusor kenkuana, tapno dadaelek isuna nga awan gapgapuna.”
4 Åklagaren svarade HERREN och sade: "Hud för hud; allt vad man äger giver man ju för att själv slippa undan.
Simmungbat ni Satanas kenni Yahweh ket kinunana, “Kudil iti kudil, pudno; itedto ti tao iti amin nga adda kenkuana para iti biagna,
5 Men räck ut din hand och kom vid hans kött och ben; förvisso skall han då mitt i ansiktet tala förgripliga ord mot dig."
Ngem iyunnatmo ta imam ita ket sagidem dagiti tulangna ken ti bagina, ket iparupananto kenka ti panangilunodna kenka.”
6 HERREN sade till Åklagaren: "Välan, han vare given i din hand; allenast hans liv må du skona."
Kinuna ni Yahweh kenni Satanas, “Kitaem, adda isuna kadagita imam; saanmo laeng nga al-alaen ti biagna.”
7 Så gick Åklagaren bort ifrån HERRENS ansikte och slog Job med svåra bulnader, ifrån fotbladet ända till hjässan.
Pimmanaw ngarud ni Satanas manipud iti sangoanan ni Yahweh ket pinarigatna ni Job babaen kadagiti nakaro a litteg manipud iti dapanna agingga iti rabaw ti ulona.
8 Och han tog sig en lerskärva att skrapa sig med, där han satt mitt i askan.
Nangala ni Job iti buong ti banga nga inkarusna iti bagina, ken nagtugaw isuna kadigiti dapo.
9 Då sade hans hustru till honom: "Håller du ännu fast vid din ostrafflighet? Tala fritt ut om Gud, och dö."
Ket kinuna ti asawana kenkuana, “Salimetmetam pay kadi ti kinapudnom? Ilunodmo ti Dios ket mataykan.”
10 Man han svarade henne: "Du talar såsom en dåraktig kvinna skulle tala. Om vi taga emot det goda av Gud, skola vi då icke också taga emot det onda?" Vid allt detta syndade Job icke med sina läppar.
Ngem kinunana kenkuana, “Agsasaoka a kas iti maag a babai. Pudno kadi a panpanunotem a nasken nga umawattayo iti nasayaat iti ima ti Dios ket saan iti dakes?” Iti amin daytoy a banag, saan a nagbasol Job babaen kadagiti bibigna.
11 Men tre vänner till Job fingo höra om alla de olyckor som hade träffat honom, och de kommo så, var och en från sin ort; Elifas från Teman, Bildad från Sua och Sofar från Naama. Och de avtalade med varandra att de skulle begiva sig åstad för att ömka honom och trösta honom.
Ita, idi nangngeg dagiti tallo a gagayyem ni Job ti amin a dakes a dimteng kenkuana, naggapu ti tunggal maysa kadakuada iti bukodda a lugar: Ni Elifaz a Temanita, ni Bildad a Shuhita, ken ni Zofar a Naamatita. Nangitudingda iti tiempo a mapan makipagladingit kenkuana ken tapno liwliwaenda isuna.
12 Men när de, ännu på avstånd, lyfte upp sina ögon och sågo att de icke mer kunde känna igen honom, brusto de ut i gråt och revo sönder sina mantlar och kastade stoft mot himmelen, ned över sina huvuden.
Idi intannawagda dagiti matada iti adayo pay bassit, dandani saanda a mabigbig isuna; nagpukkawda ken nagsangitda; rinay-ab ti tunggal maysa ti kagayna ken nagipuruakda iti tapok iti angin ken iti uloda.
13 Sedan sutto de med honom på jorden i sju dagar och sju nätter, utan att någon av dem talade ett ord till honom, eftersom de sågo att hans plåga var mycket stor.
Nakitugawda ngarud kenkuana iti daga iti pito nga aldaw ken pito a rabii, ken awan ti nakisasao kenkuana, gapu ta nakitada a nakaro unay ti panagladingitna.
