Job 18
1 Därefter tog Bildad från Sua till orda och sade:
Then Bildad the Shuhite spoke up and said,
2 Huru länge skolen I gå på jakt efter ord? Kommen till förstånd; sedan må vi talas vid.
“How long will you go on talking, hunting for the right words to say? Talk sense if you want us to reply!
3 Varför skola vi aktas såsom oskäliga djur, räknas i edra ögon såsom ett förstockat folk?
Do you think we're dumb animals? Do we look stupid to you?
4 Du som i din vrede sliter sönder dig själv, menar du att dör din skull jorden skall bliva öde och klippan flyttas bort från sin plats?
You tear yourself apart with your anger. Do you think the earth has to be abandoned, or the mountains moved, just because of you?
5 Nej, den ogudaktiges ljus skall slockna ut, och lågan av hans eld icke giva något sken.
It's certain that the life of the wicked will end like a lamp that is snuffed out—their flame will shine no more.
6 Ljuset skall förmörkas i hans hydda, och lampan slockna ut för honom.
The light in their home goes out, the lamp hanging above is extinguished.
7 Hans väldiga steg skola stäckas, hans egna rådslag bringa honom på fall.
Instead of taking strong strides they stumble, and their own plans cause them to fall.
8 Ty han rusar med sina fötter in i nätet, försåten lura, där han vandrar fram;
Their own feet trip them up and they are caught in a net; as they walk along they fall into a pit.
9 snaran griper honom om hälen, och gillret tager honom fatt;
A trap grabs them by the heel; a snare tightens around them.
10 garn till att fånga honom äro lagda på marken och snärjande band på hans stig.
A noose is hidden on the ground for them; a rope is stretched across the path to trip them.
11 Från alla sidor ängsla honom förskräckelser, de jaga honom, varhelst han går fram.
Terrors scare the wicked, coming at them from every side, chasing them, biting at their heels.
12 Olyckan vill uppsluka honom, och ofärd står redo, honom till fall.
Hunger robs them of strength; disaster waits for them when they fall.
13 Under hans hud frätas hans lemmar bort, ja, av dödens förstfödde bortfrätas hans lemmar.
Disease devours their skin; deadly disease consumes their limbs.
14 Ur sin hydda, som han förtröstar på, ryckes han bort, och till förskräckelsernas konung vandrar han hän.
They are torn from the homes they trusted in and taken to the king of terrors.
15 I hans hydda får främlingar bo, och svavel utströs över hans boning.
People they don't know will live in their homes; sulfur will be scattered where they used to live.
16 Nedantill förtorkas hans rötter, och ovantill vissnar hans krona bort.
They wither away, roots below and branches above;
17 Hans åminnelse förgås ifrån jorden, hans namn lever icke kvar i världen.
the memory of them fades from the earth; nobody remembers their names any more.
18 Från ljus stötes han ned i mörker och förjagas ifrån jordens krets.
They are thrown out of light into darkness, driven from the world.
19 Utan barn och avkomma bliver han i sitt folk, och ingen i hans boningar skall slippa undan.
They have no children or descendants among their people, and no survivors where they used to live.
20 Över hans ofärdsdag häpna västerns folk, och österns män gripas av rysning.
People of the west are appalled at what happens to them. People of the east are shocked.
21 Ja, så sker det med den orättfärdiges hem, så går det dens hus, som ej vill veta av Gud.
This is what happens to the homes of the wicked, to the places of those who reject God.”
