Job 17
1 Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
U A paupauaho au, ua hookiia kuu mau la, Ua makaukau na halelua no'u.
2 Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
Aole anei he poe olelo hoino me au? A ke kau nei kuu maka ma ko lakou hoonaukiuki ana?
3 Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
E waiho iho ano, e hana mai ia'u i malu me oe; Owai ka mea e pai i na lima me au.
4 Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
No ka mea, ua hoohuna oe i ka naauao mai ko lakou naau aku; Nolaila, aole oe e hookiekie ia lakou.
5 Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
O ka mea e kumakaia i kona mau hoalauna no ka waiwai pio, E hoopauia na maka o kaua poe keiki.
6 Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
Ua hooku mai oia ia'u i mea e olelo nane ia e na kanaka; A ua lilo au i mea hoopailua imua o lakou.
7 Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
Ua ponalonalo kuu maka no ka uwe ana, A o kuu helehelena a pau ua like ia me ke aka.
8 De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
E kahaha ka poe pono i keia, A e hooku e la mea hala ole i ka aia.
9 Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
E hoomau no ka mea pono i kona aoao, A o ka mea lima maemae, e hoomahuahua aku ia i ka ikaika.
10 Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
Aka, o oukou a pau, e hoi mai no, No ka mea, aole e loaa ia'u iwaena o oukou ka mea naauao.
11 Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
Ua hala kuu mau la, ua okiia'ku kuu mau noonoo, O na manaolana o kuu naau.
12 Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
Ua hoololi lakou i ka po i ao, O ka malamalama, ua pokole ia no ka pouli.
13 Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
Ina e kakali aku au, O ka luakupapau ko'u hale: Ua hohola aku au i kuu wahi moe ma ka pouli. (Sheol h7585)
14 till graven måste jag säga: "Du är min fader", till förruttnelsens maskar: "Min moder", "Min syster".
Ua kapa aku au i ka palaho, O oe ko'u makuakane, A i ka ilo, O oe ko'u makuwahine, a me ko'u kaikuwahine.
15 Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
Auhea hoi kuu manaolana? A o ko'u manaolana, owai la ka mea e ike aku ia?
