Job 17
1 Min livskraft är förstörd, mina dagar slockna ut, bland gravar får jag min lott.
My spirit is consumed, my days are extinct, the grave is ready for me.
2 Ja, i sanning är jag omgiven av gäckeri, och avoghet får mitt öga ständigt skåda hos dessa!
Surely there are mockers with me, and my eye dwells upon their provocation.
3 Så ställ nu säkerhet och borgen för mig hos dig själv; vilken annan vill giva mig sitt handslag?
Give now a pledge, be surety for me with thyself. Who is there that will strike hands with me?
4 Dessas hjärtan har du ju tillslutit för förstånd, därför skall du icke låta dem triumfera.
For thou have hid their heart from understanding. Therefore thou shall not exalt them.
5 Den som förråder sina vänner till plundring, på hans barn skola ögonen försmäkta.
He who denounces his friends for a prey, even the eyes of his sons shall fail.
6 Jag är satt till ett ordspråk bland folken; en man som man spottar i ansiktet är jag.
But he has made me a byword of the people, and they spit in my face.
7 Därför är mitt öga skumt av grämelse, och mina lemmar äro såsom en skugga allasammans.
My eye also is dim because of sorrow, and all my members are as a shadow.
8 De redliga häpna över sådant, och den oskyldige uppröres av harm mot den gudlöse.
Upright men shall be astonished at this, and the innocent shall stir himself up against the profane.
9 Men den rättfärdige håller fast vid sin väg, och den som har rena händer bemannar sig dess mer.
Yet the righteous shall hold on his way. And he who has clean hands shall grow stronger and stronger.
10 Ja, gärna mån I alla ansätta mig på nytt, jag lär ändå bland eder ej finna någon vis.
But as for you all, come on now again, and I shall not find a wise man among you.
11 Mina dagar äro förlidna, sönderslitna äro mina planer, vad som var mitt hjärtas begär.
My days are past. My purposes are broken off, even the thoughts of my heart.
12 Men natten vill man göra till dag, ljuset skulle vara nära, nu då mörker bryter in.
They change the night into day. The light, they say, is near to the darkness.
13 Nej, huru jag än bidar, bliver dödsriket min boning, i mörkret skall jag bädda mitt läger; (Sheol h7585)
If I look for Sheol as my house, if I have spread my couch in the darkness, (Sheol h7585)
14 till graven måste jag säga: "Du är min fader", till förruttnelsens maskar: "Min moder", "Min syster".
if I have said to corruption, Thou are my father, to the worm, My mother, and my sister,
15 Vad bliver då av mitt hopp, ja, mitt hopp, vem får skåda det?
where then is my hope? And as for my hope, who shall see it?
