Job 16
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Iyyoobis akkana jedhee deebise:
2 Över nog har jag fått höra av sådant; usla tröstare ären I alla.
“Ani waan akkanaa baayʼee dhagaʼeera; hundi keessan jajjabeessitoota nama dhiphistanii dha!
3 Är det nu slut på detta tal i vädret, eller eggar dig ännu något till gensvar?
Haasaan faayidaa hin qabne kun hin dhumuu? Wanni akka ati oduu dheeressituuf si tuttuqu maali?
4 Jag kunde väl ock tala, jag såsom I; ja, jag ville att I voren i mitt ställe! Då kunde jag hopsätta ord mot eder och skaka mot eder mitt huvud till hån.
Utuu isin iddoo koo jiraattanii silaa ani akkuma keessan kana nan dubbadha ture; dubbii miʼooftuu dubbachuudhaanis mataa koo isinitti nan raasan ture.
5 Med munnen kunde jag då styrka eder och med läpparnas ömkan bereda eder lindring.
Ani afaan kootiin isin jajjabeessee gorsi arraba kootiis qabbana isinii kenna ture.
6 Om jag nu talar, så lindras därav ej min plåga; och tiger jag, icke släpper den mig ändå.
“Yoo ani dubbadhe dhukkubni koo natti hin wayyaaʼu; cal jedhus na hin dhiisu.
7 Nej, nu har all min kraft blivit tömd; du har ju förött hela mitt hus.
Yaa Waaqi, ati dhugumaan na dadhabsiifteerta; warra mana koo jiru hundas balleessiteerta.
8 Och att du har hemsökt mig, det gäller såsom vittnesbörd; min sjukdom får träda upp och tala mot mig.
Ati na kokotteessite; kunis ragaa natti taʼe; akka malee huqqachuun koos ifatti baʼee na saaxile.
9 I vrede söndersliter och ansätter man mig, man biter sina tänder samman emot mig; ja, min ovän vässer mot mig sina blickar.
Waaqni dheekkamsa isaatiin rukutee na ciccire; ilkaan isaa natti qarate; diinni koo ija isaa natti babaase.
10 Man spärrar upp munnen mot mig, smädligt slår man mig på mina kinder; alla rota sig tillsammans emot mig.
Namoonni natti qoosuuf afaan banatan; tuffiidhaan maddii koo kabalan; tokko taʼanii natti kaʼan.
11 Gud giver mig till pris åt orättfärdiga människor och kastar mig i de ogudaktigas händer.
Waaqnis dabarsee hamootatti na kenne; harka jalʼootaa keessas na buuse.
12 Jag satt i god ro, då krossade han mig; han grep mig i nacken och slog mig i smulor. Han satte mig upp till ett mål för sina skott;
Ani nagaan jiraachaan ture; inni garuu na burkuteesse; morma na qabee na caccabse. Xiyyeeffannaa isaas na godhate;
13 från alla sidor träffa mig hans pilar, han genomborrar mina njurar utan förskoning, min galla gjuter han ut på jorden.
loltoonni isaa warri xiyyaan lolan na marsu. Inni gara laafina malee kalee koo waraanee hadhooftuu koo illee lafatti gad jigse.
14 Han bryter ned mig med stöt på stöt, han stormar emot mig såsom en kämpe.
Inni ammumaa amma na caccabsa; akkuma loltuu tokkootti natti fiiga.
15 Säcktyg bär jag hopfäst över min hud, och i stoftet har jag måst sänka mitt horn,
“Ani gogaa kootti uffata gaddaa hodhadheera; gaanfa koos biyyoo keessatti awwaaleera.
16 Mitt anlete är glödande rött av gråt, och på mina ögonlock är dödsskugga lägrad.
Fuulli koo booʼichaan diimateera; dukkanni limixiinis ija koo irra buʼeera.
17 Och detta, fastän våld ej finnes i mina händer, och fastän min bön är ren!
Taʼus harki koo yakka tokko illee hin hojjenne; kadhannaan koos qulqulluu dha.
18 Du jord, överskyl icke mitt blod, och låt för mitt rop ingen vilostad finnas.
“Yaa lafa, ati dhiiga koo hin dhoksin; akka iyyi koo iddoo boqonnaa argatus hin godhin!
19 Se, redan nu har jag i himmelen mitt vittne, och i höjden den som skall tala för mig.
Amma iyyuu dhuga baʼaan koo samii irra jira; abukaattoon koos ol gubbaa jira.
20 Mina vänner hava mig nu till sitt åtlöje, därför skådar mitt öga med tårar till Gud,
Michoonni koo na tuffatu; iji koos imimmaan gara Waaqaatti facaasa;
21 Ja, må han här skaffa rätt åt en man mot Gud och åt ett människobarn mot dess nästa.
akkuma namni michuu isaatiif kadhatu sana utuu namni Waaqa kadhatu namaaf jiraatee!
22 Ty få äro de år som skola upprinna, innan jag vandrar den väg där jag ej mer kommer åter.
“Waggoota xinnoo booddee, ani gara deemanii deebiʼuun hin jirre nan deema.
