Job 16
1 Därefter tog Job till orda och sade:
| ئەیوبیش وەڵامی دایەوە: |
2 Över nog har jag fått höra av sådant; usla tröstare ären I alla.
| «زۆرم لەمانە گوێ لێ بووە، هەموو دڵنەواییەکەتان بریندارکەرن! |
3 Är det nu slut på detta tal i vädret, eller eggar dig ännu något till gensvar?
| ئایا قسەی پووچ کۆتایی هەیە؟ یان چی دەتوروژێنێت هەتا وەڵام بدەیتەوە؟ |
4 Jag kunde väl ock tala, jag såsom I; ja, jag ville att I voren i mitt ställe! Då kunde jag hopsätta ord mot eder och skaka mot eder mitt huvud till hån.
| منیش وەک ئێوە قسەم دەکرد، ئەگەر ئێوە لە جێی من بوونایە؛ قسەم بۆ دەگێڕانەوە و سەرم لە ئاستتان دەلەقاند. |
5 Med munnen kunde jag då styrka eder och med läpparnas ömkan bereda eder lindring.
| بەڵام بە دەم هانم دەدان و جوڵەی لێوەکانم ڕایدەگرتن. |
6 Om jag nu talar, så lindras därav ej min plåga; och tiger jag, icke släpper den mig ändå.
| «ئەگەر قسە بکەم لە خەمۆکیەکەم کەم نابێتەوە، ئەگەر بێدەنگیش بم لێم دوور ناکەوێتەوە. |
7 Nej, nu har all min kraft blivit tömd; du har ju förött hela mitt hus.
| ئەی خودایە، بێگومان تۆ بێزارت کردووم، هەموو کەسوکارەکەی منت لەناوبردووە. |
8 Och att du har hemsökt mig, det gäller såsom vittnesbörd; min sjukdom får träda upp och tala mot mig.
| سستت کردم، سستییەکەم بووە شایەت، لاوازییەکەم لێم هەستاوە، بەرەوڕوو شایەتیم لەسەر دەدات. |
9 I vrede söndersliter och ansätter man mig, man biter sina tänder samman emot mig; ja, min ovän vässer mot mig sina blickar.
| تووڕەییەکەی پەلاماری دام و منی چەوساندەوە، ددانەکانی لێم جیڕکردەوە، دوژمنەکەم چاوی تێبڕیوم. |
10 Man spärrar upp munnen mot mig, smädligt slår man mig på mina kinder; alla rota sig tillsammans emot mig.
| خەڵک دەمیان لێ داچەقاندووم، بە گاڵتەپێکردنەوە زللەیان لێدەدام، پێکەوە گەلەکۆمەیان لێکردم. |
11 Gud giver mig till pris åt orättfärdiga människor och kastar mig i de ogudaktigas händer.
| خودا منی دایە دەست زۆردار و فڕێیدامە نێو دەستی خراپەکارەوە. |
12 Jag satt i god ro, då krossade han mig; han grep mig i nacken och slog mig i smulor. Han satte mig upp till ett mål för sina skott;
| من ئاسوودە بووم و ئەو جێی لەق کردم، پشتەملی گرتم و وردوخاشی کردم. منی کرد بە نیشانی خۆی؛ |
13 från alla sidor träffa mig hans pilar, han genomborrar mina njurar utan förskoning, min galla gjuter han ut på jorden.
| تیرهاوێژەکانی دەوریان دام. جەرگی بڕیم و دڵی نەسووتا، زراوی منی بەسەر زەویدا ڕشت. |
14 Han bryter ned mig med stöt på stöt, han stormar emot mig såsom en kämpe.
| جار لەدوای جار شەقم دەکات، وەک جەنگاوەرێک هێرش دەکاتە سەرم. |
15 Säcktyg bär jag hopfäst över min hud, och i stoftet har jag måst sänka mitt horn,
| «جلوبەرگی گوشم بە پێستمەوە دووری و خۆڵەمێشم بە سەری خۆمدا کرد. |
16 Mitt anlete är glödande rött av gråt, och på mina ögonlock är dödsskugga lägrad.
| دەموچاوم لەبەر گریان سوور هەڵگەڕا و ڕەشی بەسەر پێڵوی چاومدا هات. |
17 Och detta, fastän våld ej finnes i mina händer, och fastän min bön är ren!
| لەگەڵ ئەوەی زۆرداری لە دەستی مندا نییە و نوێژەکەم بێگەردە. |
18 Du jord, överskyl icke mitt blod, och låt för mitt rop ingen vilostad finnas.
| «ئەی زەوی، خوێنەکەم دامەپۆشە، با جێیەک نەبێت بۆ هاوارم! |
19 Se, redan nu har jag i himmelen mitt vittne, och i höjden den som skall tala för mig.
| ئەوەتا لە ئێستاوە شایەتەکەم لە ئاسمانە، پارێزگارەکەم لە بەرزاییەکانە، |
20 Mina vänner hava mig nu till sitt åtlöje, därför skådar mitt öga med tårar till Gud,
| ئەو هاوڕێمە و داکۆکیم لێ دەکات. کاتێک لەبەردەم خودا چاوەکانم فرمێسک دەڕێژن، |
21 Ja, må han här skaffa rätt åt en man mot Gud och åt ett människobarn mot dess nästa.
| ئەو لە پێناوی پیاوێک لە خودا دەپاڕێتەوە، وەک پاڕانەوەی کەسێک بۆ هاوڕێکەی. |
22 Ty få äro de år som skola upprinna, innan jag vandrar den väg där jag ej mer kommer åter.
| «تەمەنم کورتە و بەسەردەچێت، لە ڕێگایەکدا دیلم کە لێی ناگەڕێمەوە. |
