Job 15
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Entonces Elifaz, el temanita, respondió,
2 Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
“Si un sabio responde con vano conocimiento, y llenarse con el viento del este?
3 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
Debe razonar con una charla poco provechosa, o con discursos con los que no puede hacer nada bueno?
4 Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
Sí, elimina el miedo, y dificultan la devoción ante Dios.
5 Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
Porque tu iniquidad enseña tu boca, y tú eliges el lenguaje de los astutos.
6 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
Tu propia boca te condena, y no yo. Sí, tus propios labios testifican contra ti.
7 Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
“¿Eres tú el primer hombre que nació? ¿O te sacaron antes de las colinas?
8 Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
¿Has oído el consejo secreto de Dios? ¿Limitas la sabiduría a ti mismo?
9 Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
¿Qué sabe usted que nosotros no sepamos? ¿Qué entiendes que no está en nosotros?
10 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
Con nosotros están tanto los canosos como los muy ancianos, mucho mayor que tu padre.
11 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
¿Los consuelos de Dios son demasiado pequeños para ti? ¿incluso la palabra que es suave para ti?
12 Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
¿Por qué te arrastra tu corazón? Por qué tus ojos parpadean,
13 i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
que vuelvas tu espíritu contra Dios, y dejar que esas palabras salgan de tu boca?
14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
¿Qué es el hombre, para que esté limpio? ¿Qué es el nacido de mujer, para que sea justo?
15 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
He aquí que él no confía en sus santos. Sí, los cielos no están limpios a sus ojos;
16 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
cuánto menos uno que es abominable y corrupto, ¡un hombre que bebe la iniquidad como si fuera agua!
17 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
“Te lo mostraré, escúchame; lo que he visto lo declararé
18 vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
(que los sabios han contado por sus padres, y no lo han ocultado;
19 ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
a quien solo se le dio la tierra, y ningún extraño pasó entre ellos):
20 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
el malvado se retuerce de dolor todos sus días, incluso el número de años que se le acumulan al opresor.
21 Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
Un sonido de terror está en sus oídos. En la prosperidad el destructor vendrá sobre él.
22 Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
No cree que vaya a volver de las tinieblas. Le espera la espada.
23 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
Anda por ahí buscando pan, diciendo: “¿Dónde está?”. Sabe que el día de las tinieblas está listo en su mano.
24 Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
La angustia y la angustia le hacen temer. Se imponen contra él, como un rey listo para la batalla.
25 Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
Porque ha extendido su mano contra Dios, y se comporta con orgullo contra el Todopoderoso,
26 han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
corre hacia él con el cuello rígido, con los gruesos escudos de sus rodelas,
27 han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
porque se ha cubierto la cara con su gordura, y se acumulaba la grasa en los muslos.
28 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
Ha vivido en ciudades desoladas, en casas que no habitaba nadie, que estaban a punto de convertirse en montones.
29 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
No será rico, ni su riqueza continuará, ni sus posesiones se extenderán sobre la tierra.
30 Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
No se apartará de las tinieblas. La llama secará sus ramas. Se irá por el soplo de la boca de Dios.
31 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
Que no confíe en el vacío, engañándose a sí mismo, porque el vacío será su recompensa.
32 I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
Se cumplirá antes de su tiempo. Su rama no será verde.
33 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
Sacudirá su uva inmadura como la vid, y echará su flor como el olivo.
34 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
Porque la compañía de los impíos será estéril, y el fuego consumirá las tiendas del soborno.
35 Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
Conciben el mal y producen la iniquidad. Su corazón prepara el engaño”.
