< Job 15 >
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Epi Éliphaz Temanit lan te reponn:
2 Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
Èske yon nonm saj ta dwe bay repons ak konesans ki sòti nan van, e ki plen tèt li avèk van lès?
3 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
Èske li ta diskite ak pale initil, oswa ak pawòl ki pa gen valè?
4 Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
Anverite, ou manke respè Bondye e ou siprime tout kalite bon refleksyon devan Bondye.
5 Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
Paske se koupabilite ou ki enstwi bouch ou, e ou chwazi langaj a rizye yo.
6 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
Pwòp bouch ou kondane ou, pa mwen; epi pwòp lèv ou fè temwayaj kont ou.
7 Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
“Èske se ou ki te premye la ki te fèt sou tè a, oswa èske ou te fèt avan tout kolin yo?
8 Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
Èske ou konn tande konsèy sekrè a Bondye yo, oswa èske tout sajès se pou ou sèl?
9 Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
Kisa ou konnen ke nou pa konnen? Èske ou konprann sa nou pa kapab konprann?
10 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
Genyen ni granmoun ak moun cheve blanch pami nou, ki pi gran pase papa ou.
11 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
Èske konsolasyon Bondye a twò piti pou ou, menm mo ki pale ak dousè avèk ou yo?
12 Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
Poukisa akè ou pote ou rive lwen konsa? Epi poukisa zye ou yo vin limen konsa?
13 i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
Pou ou ta vire lespri ou kont Bondye e kite pawòl parèy a sila yo sòti nan bouch ou?
14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
Kisa lòm nan ye pou li ta kab san tach, oswa sila ki fèt de fanm nan pou ta kab dwat?
15 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
Gade byen, Li pa mete konfyans menm nan sen Li yo e menm syèl yo pa san tach nan zye Li;
16 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
konbyen anmwens, yon moun ki degoutan e konwonpi; lòm ki bwè inikite kon dlo a!
17 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
“M ap di ou, koute m byen; sa mwen konn wè, anplis m ap deklare li;
18 vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
sa ke moun saj konn pale e ki pa t kache sòti de papa pa yo,
19 ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
A sila yo menm sèl ke tè a te donnen, e pa t gen etranje ki te pase pami yo.
20 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
Moun mechan an vire tounen nan pwòp doulè li tout tan, e fòs lane pou moun mechan yo byen kontwole.
21 Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
Bri laperèz sone nan zòrèy li. Pandan li anpè, destriktè a rive sou li.
22 Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
Li pa gen espwa sòti nan tenèb la. Desten li se nepe.
23 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
Li mache egare pou chache manje epi di: ‘Kote li ye?’ Konsa, li konnen ke jou tenèb la gen tan rive.
24 Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
Twoub ak gwo soufrans fè l gen gwo laperèz. Yo fè l soumèt tankou yon wa ke yo prèt pou atake.
25 Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
Paske li fin lonje men l kont Bondye e aji ak awogans kont Toupwisan an.
26 han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
Li kouri kou rèd sou li tèt avan avèk gwo boukliye li.
27 han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
Paske li fin kouvri figi li ak grès li, e fè kwis li vin lou ak chè.
28 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
Li te viv nan vil dezole yo, nan kay kote pèsòn pa ta rete yo, ki fèt pou vin dekonble nèt.
29 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
Li p ap vin rich, ni fòtin li p ap dire; tèt sereyal li yo p ap janm bese rive atè.
30 Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
Li p ap chape nan tenèb la. Flanm nan va seche tout boujon li yo. Kon souf bouch li, lap wale nèt.
31 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
Pa kite li mete konfyans nan gwo vid la. Sa a ta yon desepsyon; paske gwo vid la va sèvi kon rekonpans li.
32 I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
Sa va vin rive avan lè li. Branch palmis li p ap vèt.
33 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
Li va souke retire rezen li ki potko mi soti nan pye rezen a, e va jete flè li kon pye oliv la.
34 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
Paske konpanyen a enkwayan yo va byen esteril, epi se dife kap brile tant anba pwès yo.
35 Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
Yo plante mal la, e yo rekòlte inikite; epi se desepsyon k ap jèmen nan panse yo.”