Job 15
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Alors, répondant, Eliphaz, le Thémanite, dit:
2 Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
Un sage répondra-t-il comme parlant en l’air, et remplira-t-il son cœur d’une chaleur ardente?
3 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
Tu reprends celui qui n’est pas égal à toi, et tu dis ce qui n’est pas avantageux.
4 Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
Autant qu’il est en toi tu as anéanti la crainte de Dieu, et tu as détruit les prières devant Dieu.
5 Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
Car ton iniquité a instruit la bouche, et tu imites le langage des blasphémateurs.
6 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
Ta bouche te condamnera, et non pas moi, et tes lèvres te répondront.
7 Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
Est-ce toi qui es né le premier homme, et qui as été formé avant les collines?
8 Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
Est-ce que tu as ouï le conseil de Dieu, et sa sagesse sera-telle inférieure à toi?
9 Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
Que sais-tu que nous ignorions? Que comprends-tu que nous ne sachions?
10 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
Il est des vieillards et des anciens parmi nous, beaucoup plus vieux que tes pères.
11 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
Est-ce une chose considérable que Dieu te console? Mais tes paroles perverses l’en empêchent.
12 Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
Pourquoi ton cœur t’élève-t-il, et as-tu les yeux fixes, comme si tu pensais de grandes choses?
13 i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
Pourquoi ton esprit s’enfle-t-il contre Dieu, pour que tu profères de ta bouche de tels discours?
14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
Qu’est-ce qu’un homme, pour qu’il soit sans tache et paraisse juste, étant né d’une femme?
15 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
Voilà que parmi ses saints personne n’est immuable, et les cieux ne sont pas purs en sa présence.
16 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
Combien plus abominable et inutile est un homme qui boit l’iniquité comme l’eau.
17 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
Je te le montrerai, écoute-moi: je te raconterai ce que j’ai vu.
18 vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
Des sages le publient, et ils ne dissimulent pas ce qu’ils ont appris de leurs pères,
19 ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
À qui seuls a été donnée cette terre, et aucun étranger n’a passé au milieu d’eux.
20 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
Durant tous ses jours, l’impie s’enorgueillit, et le nombre des années de sa tyrannie est incertain.
21 Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
Le bruit de la terreur est toujours à ses oreilles; et quoiqu’il y ait la paix, lui soupçonne toujours des embûches.
22 Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
Il ne croit pas qu’il puisse revenir des ténèbres à la lumière, il voit de tous côtés autour de lui un glaive.
23 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
Quand il se remue pour chercher son pain, il sent que le jour des ténèbres est prêt en sa main.
24 Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
La tribulation l’épouvantera, et l’angoisse l’environnera comme un roi qui se prépare au combat.
25 Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
Car il a étendu contre Dieu sa main, et il s’est roidi contre le Tout-Puissant.
26 han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
Il a couru contre lui, la tête levée, et il s’est armé d’un cou inflexible.
27 han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
La graisse à couvert sa face, et l’embonpoint pend de ses côtés.
28 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
Il a habité dans des villes désolées, dans des maisons désertes, qui ont été réduites en monceaux de ruines.
29 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
Il ne s’enrichira point, et son bien ne subsistera pas, et il ne jettera pas ses racines dans la terre.
30 Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
Il ne sortira pas des ténèbres; une flamme desséchera ses rameaux, et il sera emporté par le souffle de sa bouche.
31 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
Trompé par une vaine erreur, il ne croira pas qu’il puisse être racheté à aucun prix.
32 I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
Avant que ses jours soient accomplis, il périra; et ses mains se sécheront.
33 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
Sa grappe sera frappée comme la vigne, qui l’est dans sa première fleur, et comme l’olivier qui laisse tomber sa fleur.
34 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
Car tout ce qu’amasse un hypocrite est sans fruit, et un feu dévorera les tabernacles de ceux qui reçoivent volontiers des présents.
35 Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
Il a conçu la douleur et il a enfanté l’iniquité, et son cœur prépare des fourberies.
