Job 15
1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Then Eliphaz the Temanite answered,
2 Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
“Should a wise man answer with vain knowledge, and fill himself with the east wind?
3 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
Should he reason with unprofitable talk, or with speeches with which he can do no good?
4 Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
Yes, you do away with fear, and hinder devotion before God.
5 Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
For your iniquity teaches your mouth, and you choose the language of the crafty.
6 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
Your own mouth condemns you, and not I. Yes, your own lips testify against you.
7 Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
“Are you the first man who was born? Or were you brought out before the hills?
8 Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
Have you heard the secret counsel of God? Do you limit wisdom to yourself?
9 Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
What do you know that we don’t know? What do you understand which is not in us?
10 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
With us are both the gray-headed and the very aged men, much older than your father.
11 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
Are the consolations of God too small for you, even the word that is gentle toward you?
12 Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
Why does your heart carry you away? Why do your eyes flash,
13 i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
that you turn your spirit against God, and let such words go out of your mouth?
14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
What is man, that he should be clean? What is he who is born of a woman, that he should be righteous?
15 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
Behold, he puts no trust in his holy ones. Yes, the heavens are not clean in his sight;
16 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
how much less one who is abominable and corrupt, a man who drinks iniquity like water!
17 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
“I will show you, listen to me; that which I have seen I will declare
18 vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
(which wise men have told by their fathers, and have not hidden it;
19 ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
to whom alone the land was given, and no stranger passed among them):
20 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
the wicked man writhes in pain all his days, even the number of years that are laid up for the oppressor.
21 Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
A sound of terrors is in his ears. In prosperity the destroyer will come on him.
22 Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
He doesn’t believe that he will return out of darkness. He is waited for by the sword.
23 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
He wanders abroad for bread, saying, ‘Where is it?’ He knows that the day of darkness is ready at his hand.
24 Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
Distress and anguish make him afraid. They prevail against him, as a king ready to the battle.
25 Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
Because he has stretched out his hand against God, and behaves himself proudly against the Almighty,
26 han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
he runs at him with a stiff neck, with the thick shields of his bucklers,
27 han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
because he has covered his face with his fatness, and gathered fat on his thighs.
28 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
He has lived in desolate cities, in houses which no one inhabited, which were ready to become heaps.
29 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
He will not be rich, neither will his substance continue, neither will their possessions be extended on the earth.
30 Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
He will not depart out of darkness. The flame will dry up his branches. He will go away by the breath of God’s mouth.
31 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
Let him not trust in emptiness, deceiving himself, for emptiness will be his reward.
32 I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
It will be accomplished before his time. His branch will not be green.
33 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
He will shake off his unripe grape as the vine, and will cast off his flower as the olive tree.
34 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
For the company of the godless will be barren, and fire will consume the tents of bribery.
35 Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
They conceive mischief and produce iniquity. Their heart prepares deceit.”
