< Job 15 >

1 Därefter tog Elifas från Teman till orda och sade:
Then Eliphaz the Temanite answered and said,
2 Skall en vis man tala så i vädret och fylla upp sitt bröst med östanvind?
“Should a wise man answer with useless knowledge and fill himself with the east wind?
3 Skall han försvara sin sak med haltlöst tal, med ord som ingenting bevisa?
Should he reason with unprofitable talk or with speeches with which he can do no good?
4 Än mer, du gör gudsfruktan om intet och kommer med klagolåt inför Gud.
Indeed, you diminish respect for God; you obstruct devotion to him,
5 Ty din ondska lägger dig orden i munnen, och ditt behag står till illfundigt tal.
for your iniquity teaches your mouth; you choose to have the tongue of a crafty man.
6 Så dömes du nu skyldig av din mun, ej av mig, dina egna läppar vittna emot dig.
Your own mouth condemns you, not mine; indeed, your own lips testify against you.
7 Var du den första människa som föddes, och fick du liv, förrän höjderna funnos?
Are you the first man that was born? Were you brought into existence before the hills?
8 Blev du åhörare i Guds hemliga råd och fick så visheten i ditt våld?
Have you heard the secret knowledge of God? Do you limit wisdom to yourself?
9 Vad vet du då, som vi icke veta? Vad förstår du, som ej är oss kunnigt?
What do you know that we do not know? What do you understand that is not also in us?
10 Gråhårsman och åldring finnes också bland oss, ja, en som övergår din fader i ålder.
With us are both the gray-headed and the very aged men who are much older than your father.
11 Försmår du den tröst som Gud har att bjuda, och det ord som i saktmod talas med dig?
Are the consolations of God too small for you, the words that are gentle toward you?
12 Vart föres du hän av ditt sinne, och varför välva dina ögon så,
Why does your heart carry you away? Why do your eyes flash,
13 i det du vänder ditt raseri mot Gud och öser ut ord ur din mun?
so that you turn your spirit against God and bring out such words from your mouth?
14 Vad är en människa, att hon skulle vara ren? Vad en av kvinna född, att han skulle vara rättfärdig?
What is man that he should be clean? What is he who is born of a woman that he should be righteous?
15 Se, ej ens på sina heliga kan han förlita sig, och himlarna äro icke rena inför hans ögon;
See, God puts no trust even in his holy ones; indeed, the heavens are not clean in his sight;
16 huru mycket mindre då den som är ond och fördärvad, den man som läskar sig med orättfärdighet såsom med vatten!
how much less clean is one who is abominable and corrupt, a man who drinks iniquity like water!
17 Jag vill kungöra dig något, så hör nu mig; det som jag har skådat vill jag förtälja,
I will show you; listen to me; I will announce to you the things I have seen,
18 vad visa män hava gjort kunnigt, lagt fram såsom ett arv ifrån sina fäder,
the things that wise men have passed down from their fathers, the things that their ancestors did not hide.
19 ifrån dem som allena fingo landet till gåva, och bland vilka ingen främling ännu hade trängt in:
These were their ancestors, to whom alone the land was given, and among whom no stranger ever passed.
20 Den ogudaktige har ångest i alla sina dagar, under de år, helt få, som beskäras en våldsverkare.
The wicked man twists in pain all his days, the number of years that are laid up for the oppressor to suffer.
21 Skräckröster ljuda i hans öron; när han är som tryggast, kommer förhärjaren över honom.
A sound of terrors is in his ears; while he is in prosperity, the destroyer will come upon him.
22 Han har intet hopp om räddning ur mörkret, ty svärdet lurar på honom.
He does not think that he will return out of darkness; the sword waits for him.
23 Såsom flykting söker han sitt bröd: var är det? Han förnimmer att mörkrets dag är för handen.
He goes to various places for bread, saying, 'Where is it?' He knows that the day of darkness is at hand.
24 Ångest och trångmål förskräcka honom, han nedslås av dem såsom av en stridsrustad konung.
Distress and anguish make him afraid; they prevail against him, as a king ready for battle.
25 Ty mot Gud räckte han ut sin hand, och mot den Allsmäktige förhävde han sig;
Because he has reached out with his hand against God and has behaved proudly against the Almighty,
26 han stormade mot honom med trotsig hals, med sina sköldars ryggar i sluten hop;
this wicked man runs at God with a stiff neck, with a thick shield.
27 han höljde sitt ansikte med fetma och samlade hull på sin länd;
This is true, even though he has covered his face with his fat and gathered fat on his loins,
28 han bosatte sig i städer, dömda till förstöring, i hus som ej fingo bebos, ty till stenhopar voro de bestämda.
and has lived in desolate cities; in houses which no man inhabits now and which were ready to become heaps.
29 Därför bliver han ej rik, och hans gods består ej, hans skördar luta ej tunga mot jorden.
He will not be rich; his wealth will not last and his possessions will not spread over the land.
30 Han kan icke undslippa mörkret; hans telningar skola förtorka av hetta, och själv skall han förgås genom Guds muns anda.
He will not depart out of darkness; a flame will dry up his stalks; at the breath of God's mouth he will go away.
31 I sin förvillelse må han ej lita på vad fåfängligt är, ty fåfänglighet måste bliva hans lön.
Let him not trust in useless things, deceiving himself; for uselessness will be his reward.
32 I förtid skall hans mått varda fyllt, och hans krona skall ej grönska mer.
It will happen before his time should come to die; his branch will not be green.
33 Han bliver lik ett vinträd som i förtid mister sina druvor, lik ett olivträd som fäller sina blommor.
He will drop his unripe grapes like a grapevine; he will cast off his flowers like the olive tree.
34 Ty den gudlöses hus förbliver ofruktsamt, såsom eld förtär hyddor där mutor tagas.
For the company of godless people will be barren; fire will consume their tents of bribery.
35 Man går havande med olycka och föder fördärv; den livsfrukt man alstrar är ett sviket hopp.
They conceive mischief and give birth to iniquity; their womb conceives deceit.”

< Job 15 >