< Job 13 >
1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
Mira, he visto todo esto con mis propios ojos, y lo he oído con mis propios oídos, y lo entiendo.
2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
Sé lo que sabes. No eres mejor que yo.
3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
Pero aun así me gustaría hablar con el Todopoderoso: ¡Quiero probarme ante Dios!
4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
En cuanto a ustedes, ¡encubren las cosas diciendo mentiras! ¡Todos ustedes son como los médicos que no pueden curar a nadie!
5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
¡Cuánto desearía que se callaran todos! Eso sería lo más sensato para ustedes.
6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
Escuchen mi argumento y presten atención a lo que tengo que decir.
7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
¿Creen que pueden decir mentiras para defender a Dios? ¿Hablan con engaño en su nombre?
8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
¿O es que quieren demostrar su favoritismo a Dios? ¿Argumentarán en favor de Dios?
9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
¿Concluirá Dios que hacen el bien cuando los examine? ¿Podrán engañarlo como si se tratara de un ser humano?
10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
¡No, definitivamente los reprenderá si le muestran secretamente su favoritismo!
11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
¿No les aterra su majestad? ¿Acaso no se paralizarían de miedo ante él?
12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
Sus dichos son tan útiles como la ceniza; sus argumentos tan débiles como el barro.
13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
Callen y no me hablen. Déjenme hablar, pase lo que pase.
14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
Me hago responsable de mí mismo y estoy dispuesto a arriesgar mi vida.
15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
Aunque me mate, esperaré en él. Todavía seguiré defendiendo mis caminos ante él.
16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
Haciendo esto me salvaré, ya que ningún impío podría presentarse ante él.
17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
Escuchen atentamente lo que digo, y presten atención a mi explicación.
18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
Miren que he preparado mi caso y sé que se me dará la razón.
19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
¿Quién quiere discutir conmigo? Si se demuestra que estoy equivocado, estoy dispuesto a callar y morir.
20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
Dios, tengo dos peticiones, entonces podré enfrentarme a ti.
21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
Deja de golpearme, y deja de aterrorizarme.
22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
Entonces llama, y yo responderé. O déjame hablar, y luego respóndeme.
23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
¿Cuáles son mis pecados e iniquidades? Muéstrame qué he hecho mal; ¿cómo me he rebelado contra ti?
24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
¿Por qué eres tan hostil conmigo? ¿Por qué me tratas como tu enemigo?
25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
¿Asustarías a una hoja movida por el viento o cazarías un pedazo de paja?
26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
Porque escribes cosas amargas contra mí y me haces pagar por los pecados de mi juventud.
27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
Pones mis pies en el cepo. Vigilas cada uno de mis pasos. Incluso inspeccionas mis huellas.
28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
Me deshago como algo podrido, como ropa apolillada.