Job 13

1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.

“Todo esto lo han visto mis ojos; mis oídos lo han oído y lo comprendieron.

2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.

Lo que vosotros sabéis, lo sé yo también, no soy inferior a vosotros.

3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.

Mas quiero hablar con el Todopoderoso, mi anhelo es discutir con Dios.

4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.

Vosotros fraguáis mentiras; sois médicos inútiles todos.

5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.

Callaos, por fin; que os será reputado por sabiduría.

6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.

Oíd, por favor, mi defensa y prestad atención a las razones que alega mi boca.

7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?

¿Queréis acaso hablar falsedades en favor de Dios, decir mentiras en obsequio suyo?

8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?

¿Pretendéis prestarle favores, patrocinar la causa de Dios?

9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?

¿Os sería grato que Él os sondease, o pensáis engañarlo como se engaña a un hombre?

10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.

Os reprenderá sin falta, si solapadamente sois parciales.

11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.

¿No os causa miedo su majestad? ¿No caerá sobre vosotros su espanto?

12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.

Vuestros argumentos son necedades, y vuestras fortalezas, fortalezas de barro.

13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.

Callaos, que yo hablaré; venga sobre mí lo que viniere.

14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.

Sea lo que fuere, tomaré mi carne entre mis dientes, y pondré mi alma en mi mano.

15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.

Aunque Él me matase y yo nada tuviese que esperar, defendería ante Él mi conducta.

16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.

Al fin Él mismo me defenderá; porque el impío no puede comparecer en su presencia.

17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.

Escuchad atentamente mi palabra, mis argumentos os penetren el oído.

18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.

Tengo bien preparada (mi) causa, y sé que seré justificado.

19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.

¿Quién quiere litigar conmigo? pues si yo callara, me moriría.

20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:

Solo dos cosas alejes de mí; y no me esconderé de tu presencia:

21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.

que retires de mí tu mano, y no me espanten más tus terrores.

22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.

Luego llama, y yo contestaré; o hablaré yo, y Tú me respondes.

23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.

¿Cuántos son mis delitos y pecados? Dime mis faltas y transgresiones.

24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?

¿Por qué ocultas tu rostro, y me tienes por enemigo tuyo?

25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?

¿Quieres aterrar una hoja que lleva el viento, perseguir una paja reseca?

26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;

Porque decretas contra mí penas tan amargas, y me imputas las faltas de mi mocedad.

27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.

Pones mis pies en el cepo, observas todos mis pasos y acechas las plantas de mis pies.

28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!

Me consumo como un (leño) carcomido, como ropa roída por la polilla.”