Job 13
1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
“Laba, eriiso lyange lyalaba ebyo byonna, n’okutu kwange ne kuwulira ne mbitegeera.
2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
Kye mumanyi nange kye mmanyi; siri wa wansi ku mmwe.
3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
Naye neegomba okwogera n’oyo Ayinzabyonna, era n’okuleeta ensonga zange mu maaso ga Katonda.
4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
Naye mmwe mumpayiriza; muli basawo abatagasa mmwe mwenna!
5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
Kale singa musirika! Olwo lwe mwandibadde n’amagezi.
6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
Muwulire kaakano endowooza yange, muwulirize okwegayirira kw’emimwa gyange.
7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
Katonda munaamwogerera nga mwogera ebitali bya butuukirivu? Munaamwogerera eby’obulimba?
8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
Munaamulaga ng’ataliiko luuyi, munaamuwoleza ensonga ze.
9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
Singa akukebera, anaakusanga oli bulungi? Oyinza okumulimba nga bw’oyinza okulimba abantu?
10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
Tayinza butakunenya, singa osaliriza mu bubba.
11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
Ekitiibwa kye ekisukiridde tekyandikutiisizza? Entiisa ye teyandikuguddeko?
12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
Ebigambo byammwe ebijjukirwa ngero za vvu, n’okwewolereza kwammwe kwa bbumba.
13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
Musirike nze njogere; kyonna ekinantukako kale kintuukeko.
14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
Lwaki neeteeka mu mitawaana, obulamu bwange ne mbutwalira mu mikono gyange?
15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
Ne bw’anzita, mu ye mwe nnina essuubi, ddala ddala nditwala ensonga zange mu maaso ge.
16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
Ddala kino kinaavaamu okusumululwa kwange, kubanga teri muntu atatya Katonda ayinza kwetantala kujja mu maaso ge!
17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
Muwulirize ebigambo byange n’obwegendereza; amatu gammwe gawulire bye ŋŋamba.
18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
Kaakano nga bwe ntegese empoza yange, mmanyi nti nzija kwejeerera.
19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
Waliwo ayinza okuleeta emisango gye nvunaanibwa? Bwe kiba bwe kityo, nzija kusirika nfe.
20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
Ebintu ebyo ebibiri byokka by’oba ompa, Ayi Katonda, awo sijja kukwekweka.
21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
Nzigyako omukono gwo, olekere awo okuntiisatiisa n’okunkangakanga.
22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
Kale nno ompite nzija kukuddamu, oba leka njogere ggwe onziremu.
23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
Nsobi meka era bibi bimeka bye nkoze? Ndaga ekibi kyange era n’omusango gwange.
24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
Lwaki okweka amaaso go, n’onfuula omulabe wo?
25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
Onoobonyaabonya ekikoola ekifuuyiddwa omuyaga? Onooyigga ebisasiro ebikaze?
26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
Kubanga ompadiikako ebintu ebiruma, n’ondeetera okuddamu okwetikka ebibi byange eby’omu buvubuka.
27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
Oteeka ebigere byange mu nvuba, era okuuma butiribiri amakubo gange mwe mpita ng’oteeka obubonero ku bisinziiro by’ebigere byange.
28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
Bw’atyo omuntu bw’aggwaawo ng’ekintu ekivundu, ng’olugoye oluliiriddwa ennyenje.”
