Job 13
1 Ja, alltsammans har mitt öga sett, mitt öra har hört det och nogsamt givit akt.
Behold my eye hath seen all these things, and my ear hath heard them, and I have understood them all.
2 Vad I veten, det vet också jag; icke står jag tillbaka för eder.
According to your knowledge I also know: neither am I inferior to you.
3 Men till den Allsmäktige vill jag nu tala, det lyster mig att gå till rätta med Gud.
But yet I will speak to the Almighty, and I desire to reason with God.
4 Dock, I ären män som spinna ihop lögn, allasammans hopsätten I fåfängligt tal.
Having first shewn that you are forgers of lies, and maintainers of perverse opinions.
5 Om I ändå villen alldeles tiga! Det kunde tillräknas eder som vishet.
And I wish you would hold your peace, that you might be thought to be wise men.
6 Hören nu likväl mitt klagomål, och akten på mina läppars gensagor.
Hear ye therefore my reproof, and attend to the judgment of my lips.
7 Viljen I försvara Gud med orättfärdigt tal och honom till förmån bruka oärligt tal?
Hath God any need of your lie, that you should speak deceitfully for him?
8 Skolen I visa eder partiska för honom eller göra eder till sakförare för Gud?
Do you accept his person, and do you endeavour to judge for God?
9 Icke kan sådant ändas väl, när han håller räfst med eder? Eller kunnen I gäckas med honom, såsom man kan gäckas med en människa?
Or shall it please him, from whom nothing can be concealed? or shall he be deceived as a man, with your deceitful dealings?
10 Nej, förvisso skall han straffa eder, om I visen en hemlig partiskhet.
He shall reprove you, because in secret you accept his person.
11 Sannerligen, hans majestät skall då förskräcka eder, och fruktan för honom skall falla över eder.
As soon as he shall move himself, he shall trouble you: and his dread shall fall upon you.
12 Edra tänkespråk skola då bliva visdomsord av aska, edra försvarsverk varda såsom vallar av ler.
Your remembrance shall be compared to ashes, and your necks shall be brought to clay.
13 Tigen nu för min, så skall jag tala, gånge så över mig vad det vara må.
Hold your peace a little while, that I may speak whatsoever my mind shall suggest to me.
14 Ja, huru det än går, vill jag fatta mitt kött mellan tänderna och taga min själ i min hand.
Why do I tear my flesh with my teeth, and carry my soul in my hands?
15 Må han dräpa mig, jag hoppas intet annat; min vandel vill jag ändå hålla fram inför honom.
Although he should bill me, I will trust in him: but yet I will reprove my ways in his sight.
16 Redan detta skall lända mig till frälsning, ty ingen gudlös dristar komma inför honom.
And he shall be my saviour: for no hypocrite shall come before his presence.
17 Hören, hören då mina ord, och låten min förklaring tränga in i edra öron.
Hear ye my speech, and receive with Sour ears hidden truths.
18 Se, här lägger jag saken fram; jag vet att jag skall befinnas hava rätt.
If I shall be judged, I know that I shall be found just.
19 Eller gives det någon som kan vederlägga mig? Ja, då vill jag tiga -- och dö.
Who is he that will plead against me? let him come: why am I consumed holding my peace?
20 Allenast två ting må du ej göra mot mig, så behöver jag ej dölja mig inför ditt ansikte:
Two things only do not to me, and then from thy face I shall not be hid:
21 din hand må du ej låta komma mig när, och fruktan för dig må icke förskräcka mig.
Withdraw thy hand far from me, and let not thy dread terrify me.
22 Sedan må du åklaga, och jag vill svara, eller ock skall jag tala, och du må gendriva mig.
Call me, and I will answer thee: or else I will speak, and do thou answer me.
23 Huru är det alltså med mina missgärningar och synder? Låt mig få veta min överträdelse och synd.
How many are my iniquities and sins? make me know my crimes and offences.
24 Varför döljer du ditt ansikte och aktar mig såsom din fiende?
Why hidest thou thy face, and thinkest me thy enemy?
25 Vill du skrämma ett löv som drives av vinden, vill du förfölja ett borttorkat strå?
Against a leaf, that is carried away with the wind, thou shewest thy power, and thou pursuest a dry straw.
26 Du skriver ju bedrövelser på min lott och giver mig till arvedel min ungdoms missgärningar;
For thou writest bitter things against me, and wilt consume me for the sins of my youth.
27 du sätter mina fötter i stocken, du vaktar på alla vägar, för mina fotsulor märker du ut stegen.
Thou hast put my feet in the stocks, and hast observed all my paths, and hast considered the steps of my feet:
28 Och detta mot en som täres bort lik murket trä, en som liknar en klädnad sönderfrätt av mal!
Who am to be consumed as rottenness, and as a garment that is moth-eaten.
