< Job 12 >
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Felélt Jób és mondta:
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
Valóban, ti vagytok ám a nép, s veletek kihal a bölcsesség!
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
Nekem is van szívem mint nektek, nem esem messze tőletek, hisz kinél nem volnának effélék?
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
Nevetségéül vagyok barátnak, ki Istent szólította s ő meghallgatta; nevetségül az igaz, a gáncstalan!
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
A balvégzetnek megvetés, a gondtalannak vélekedése szerint, készen áll, a tántorgó lábúaknak.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
Boldogságban vannak a rablók sátrai és biztosság azoké, kik Istent haragítják, azé, ki istenét kezében hordja.
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
Azonban kérdezd csak meg a barmot, majd tanít téged, s az ég madarát, majd megjelenti neked;
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
vagy szólj a földnek, majd tanít téged, és elbeszélik neked a tenger halai.
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
Ki ne tudná mindezekből, hogy az Örökkévaló keze cselekedte ezt;
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
kinek kezében van minden élőnek a lelke, s minden ember testének a szelleme.
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Nemde a fül vizsgálja a szavakat s az íny az ételt ízleli meg?
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
Aggastyánokban van bölcsesség, s hosszú élet: értelmesség.
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
Ő nála van bölcsesség és erő, övé tanács és értelmesség!
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
Lám, lerombol s nem építtetik föl, rázár valakire s nem nyittatik ki neki.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
Im elrekeszt vizeket s kiszáradnak – megereszti őket s feldúlják a földet.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
Ő nála van hatalom és üdvösség, övé a tévelygő és a megtévesztő.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
Járatja a tanácsosokat megfosztottan s a bírákat megtébolyítja;
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
a királyok kötelékét föloldotta és reákötött övet az ő derekukra;
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
járatja a papokat megfosztottan s a szilárdakat elferdíti;
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
megvonja a biztosszavúak beszédjét s a véneknek eszét elveszi;
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
csúfot önt a nemesekre s a hatalmasoknak kötését meglazítja.
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
Feltár mély dolgokat a sötétségből s kihozza világosságra a vakhomályt.
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
Nagyra növeszti a nemzeteket s elveszíti, kiterjeszti a nemzeteket és elviszi.
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
Szívét veszi az ország népe fejeinek s eltévelyíti úttalan pusztaságban;
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
tapogatóznak sötétségben világosság nélkül, s eltévelyíti őket mint a részeget.