Job 12
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Darauf gab Job zur Antwort:
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
"Wahrhaftig, ihr seid Leute; ausstirbt mit euch die Weisheit.
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
Ich habe aber auch Verstand wie euer einer, ich falle gegen euch nicht ab. Wem wären solche Dinge fremd? -
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
Dem Nächsten diene ich zum Schimpf, dem, der zu Gott ruft und den er erhört, dem vollkommenen Gerechten, zum Gespött.
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
Ich gleiche einer Nessel, gar verachtenswert, nach Ansicht Glücklicher für Fußtritte ausersehen.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
Den Räubern aber sind die Zelte sicher, und Sicherheit genießen, die Gott reizen für das, was Gott in ihreHände hat gegeben.
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
Befrage nur die Tiere! Sie können es dir sagen; die Vögel auch beweisen dir's.
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
Schau dir die Erde an! Sie lehrt es dich; die Fische in dem Meer bezeugen dir's:
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
Wer nur in aller Welt weiß nicht, daß Gottes Hand dies hat geschaffen,
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
daß jedes Wesen ist in seiner Hand, der Odem aller Sterblichen? -
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Ist nicht das Ohr zum Worteprüfen so geschaffen, gerade wie der Gaumen, daß er Speise koste? -
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
Ist Weisheit bei den Alten, Verstand bei langem Leben bloß zu finden,
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
dann muß bei ihm recht große Weisheit, Verstand und kluger Rat zu finden sein.
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
Was er zerstört, das baut man nimmer auf, und nimmt er jemanden gefangen, der wird nicht wieder frei.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
Wenn er den Wassern wehrt, dann bleiben sie an Ort und Stelle; wenn er sie ledig läßt, aufwühlen sie die Erde.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
Von ihm kommt Stärke und Erfolg; sein ist der Irrende, sein der Verführer.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
Er, der da Räte barfuß ziehen läßt und Richtern den Verstand wegnimmt,
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
der Königen die Diademe löst und ihnen Stricke um die Hüften legt,
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
der Priester barfuß ziehen läßt und der Beamte stürzt,
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
der stocken macht geübte Redner und Greisen den Verstand wegnimmt,
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
der Schande ausgießt über Vornehme und Höflingen die Schärpen lockert,
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
der Tiefes aus dem Dunkel zieht und an das Licht das Finstere bringt,
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
der Heiden in die Irre führt und sie vernichtet und Heidenvölker niederstreckt und liegen läßt,
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
der zagen macht die Landeshäupter und sie in auswegloser Wirrnis irreführt,
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
daß sie in finsterem Dunkel tappen und der sie wie Betrunkene taumeln macht."
