Job 12
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Et Job, répondant, dit:
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
Ainsi vous, vous êtes les seuls hommes, et avec vous mourra la sagesse?
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
J’ai cependant un cœur comme vous, et je ne vous suis pas inférieur; qui, en effet, ignore ce que vous savez?
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
Celui qui est raillé par son ami comme moi invoquera Dieu, et Dieu l’exaucera; car la simplicité du juste est tournée en dérision.
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
C’est une lampe méprisée dans les pensées des riches, mais préparée pour un temps marqué.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
Les tentes des voleurs sont dans l’abondance, et ils provoquent audacieusement Dieu, quoique ce soit lui qui ait mis toutes choses en leurs mains.
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
Certes, interroge les bêtes, et elles te l’enseigneront; et les volatiles du ciel, et ils te l’indiqueront.
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
Parle à la terre, et elle te répondra; et les poissons de la mer te le raconteront.
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
Qui ignore que la main du Seigneur a fait toutes ces choses?
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
C’est dans sa main qu’est l’âme de tout vivant, et l’esprit de toute chair d’homme.
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Est-ce que l’oreille ne discerne pas les paroles, et le palais de celui qui mange la saveur des aliments?
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
Dans les vieillards est la sagesse, et dans une longue vie la prudence.
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
En Dieu sont la sagesse et la force; c’est lui qui possède le conseil et la prudence.
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
S’il détruit, il n’y a personne pour édifier; s’il enferme un homme, nul ne pourra lui ouvrir.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
S’il retient les eaux, tout se desséchera; et, s’il les lâche, elles ravageront la terre.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
En lui sont la force et la sagesse: il connaît et celui qui trompe et celui qui est trompé.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
Il amène les conseillers à une fin insensée, et les juges à l’étourdissement.
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
Il délie le baudrier des rois, et ceint leurs reins d’une corde.
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
Il fait que les prêtres vont sans gloire, et il renverse les grands;
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
Changeant le langage des hommes véridiques, et enlevant la science des vieillards.
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
Il verse le mépris sur les princes, en relevant ceux qui avaient été opprimés.
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
C’est lui qui découvre les profondeurs des ténèbres, et produit à la lumière l’ombre de la mort.
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
C’est lui qui multiplie les nations et les perd, et qui, après les avoir renversées, les rétablit entièrement.
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
C’est lui qui change le cœur des princes du peuple de la terre; qui les trompe, afin qu’ils marchent par où il n’y a point de voie.
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
Ils tâtonneront comme dans les ténèbres, et ils ne marcheront pas à la lumière, et il les fera chanceler comme des hommes ivres.
