Job 12
1 Därefter tog Job till orda och sade:
Then Iob answered, and sayde,
2 Ja, visst ären I det rätta folket, och med eder kommer visheten att dö ut!
In deede because that ye are the people onely, wisedome must dye with you.
3 Dock, jämväl jag har förstånd så gott som I, icke står jag tillbaka för eder; ty vem är den som ej begriper slikt?
But I haue vnderstanding aswel as you, and am not inferior vnto you: yea, who knoweth not such things?
4 Så måste jag då vara ett åtlöje för min vän, jag som fick svar, så snart jag ropade till Gud; man ler åt en som är rättfärdig och ostrafflig!
I am as one mocked of his neighbour, who calleth vpon God, and he heareth him: the iust and the vpright is laughed to scorne.
5 Ja, med förakt ses olyckan av den som står säker; förakt väntar dem vilkas fötter vackla.
Hee that is readie to fall, is as a lampe despised in the opinion of the riche.
6 Men förhärjares hyddor åtnjuta frid, och trygghet få sådana som trotsa Gud, de som hava sin gud i sin hand.
The tabernacles of robbers doe prosper, and they are in safetie, that prouoke God, whome God hath enriched with his hand.
7 Men fråga du boskapen, den må undervisa dig, och fåglarna under himmelen, de må upplysa dig;
Aske now the beasts, and they shall teach thee, and the foules of the heauen, and they shall tell thee:
8 eller tala till jorden, hon må undervisa dig, fiskarna i havet må giva dig besked.
Or speake to the earth, and it shall shewe thee: or the fishes of the sea, and they shall declare vnto thee.
9 Vem kan icke lära genom allt detta att det är HERRENS hand som har gjort det?
Who is ignorant of all these, but that the hande of the Lord hath made these?
10 I hans han är ju allt levandes själ och alla mänskliga varelsers anda.
In whose hande is the soule of euery liuing thing, and the breath of all mankinde.
11 Skall icke öra pröva orden, likasom munnen prövar matens smak?
Doeth not the eares discerne the words? and the mouth taste meate for it selfe?
12 Vishet tillkommer ju de gamle och förstånd dem som länge hava levat.
Among the ancient is wisedome, and in the length of dayes is vnderstanding.
13 Hos Honom finnes vishet och makt, hos honom råd och förstånd.
With him is wisedome and strength: he hath counsell and vnderstanding.
14 Se, vad han river ned, det bygges ej upp; för den han spärrar inne kan ingen upplåta.
Beholde, he will breake downe, and it can not be built: he shutteth a man vp, and he can not be loosed.
15 Han håller vattnen tillbaka -- se, se då bliver där torrt, han släpper dem lösa, då fördärva de landet.
Beholde, he withholdeth the waters, and they drie vp: but when he sendeth them out, they destroy the earth.
16 Hos honom är kraft och klokhet, den förvillade och förvillaren äro båda i hans hand.
With him is strength and wisedome: hee that is deceiued, and that deceiueth, are his.
17 Rådsherrar utblottar han, han för dem i landsflykt, och domare gör han till dårar.
He causeth the counsellers to goe as spoyled, and maketh the iudges fooles.
18 Han upplöser konungars välde och sätter fångbälte om deras höfter.
He looseth the collar of Kings, and girdeth their loynes with a girdle.
19 Präster utblottar han, han för dem i landsflykt, och de säkrast rotade kommer han på fall.
He leadeth away the princes as a pray, and ouerthroweth the mightie.
20 Välbetrodda män berövar han målet och avhänder de äldste deras insikt.
He taketh away the speach from the faithfull counsellers, and taketh away the iudgement of the ancient.
21 Han utgjuter förakt över furstar och lossar de starkes gördel.
He powreth contempt vpon princes, and maketh the strength of the mightie weake.
22 Han blottar djupen, så att de ej höljas av mörker, dödsskuggan drager han fram i ljuset.
He discouereth the deepe places from their darkenesse, and bringeth foorth the shadowe of death to light.
23 Han låter folkslag växa till -- och förgör dem; han utvidgar deras gränser, men för dem sedan bort.
He increaseth the people, and destroyeth them: he inlargeth the nations, and bringeth them in againe.
24 Stamhövdingar i landet berövar han förståndet, han leder dem vilse i väglösa ödemarker.
He taketh away the heartes of the that are the chiefe ouer the people of the earth, and maketh them to wander in the wildernes out of the way.
25 De famla i mörkret och hava intet ljus, han kommer dem att ragla såsom druckna.
They grope in the darke without light: and he maketh the to stagger like a drunken man.
