Job 11
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Entonces Sofar naamatita respondió:
2 Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
¿No habrá respuesta a la abundancia de palabras? ¿Será justificado el que habla mucho?
3 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
¿Harán callar a los hombres tus jactancias? ¿Harás escarnio sin que alguno te avergüence?
4 Och skall du så få säga: "Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon"?
Pues dijiste: Mi enseñanza es pura, y soy inocente delante de Ti.
5 Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
Pero, quién diera que ʼElohim hable y abra su boca hacia ti.
6 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
Te declare secretos de sabiduría, porque Él es de múltiple entendimiento. Así entenderías que ʼElohim, en tu favor, te castiga menos de lo que merece tu iniquidad.
7 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
¿Descubrirás tú las profundidades de ʼElohim? ¿Puedes hallar los límites de ʼEL-Shadday?
8 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)
Es más alto que los cielos, ¿qué puedes tú hacer? Es más profundo que el Seol, ¿qué puedes tú saber? (Sheol h7585)
9 Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
Su dimensión es más extensa que la tierra y más ancha que el mar.
10 När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
Si Él pasa y aprisiona, o convoca una asamblea, ¿quién lo puede restringir?
11 Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
Porque Él conoce a los hombres vanos. Ve también su perversidad, ¿y no la considerará?
12 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
El hombre vano será entendido cuando un pollino de asno montés nazca hombre.
13 Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
Si tú dispones tu corazón y extiendes a Él tus manos,
14 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
si hay iniquidad en tus manos, la alejas de ti y no permites que la perversidad more en tus tiendas,
15 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
entonces levantarías tu semblante libre de mancha, estarías firme y nada temerías,
16 Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
olvidarías tu aflicción y la recordarías como aguas que pasaron.
17 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
Tu existencia sería más resplandeciente que el mediodía. Aunque haya oscuridad, sería como la alborada.
18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
Estarías confiado, porque habría esperanza. Mirarías alrededor y descansarías seguro,
19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
reposarías, sin que alguno te espante. Y muchos implorarían tu favor.
20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.
Pero los ojos de los perversos fallarán, y no habrá escape para ellos. Su esperanza será el último suspiro.
