Job 11

1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:

Da tok Sofar fra Na'ama til orde og sa:

2 Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?

Skulde en ordflom bli uten svar, eller en ordgyter få rett?

3 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?

Skulde dine store ord drive menn til taushet, skulde du spotte uten at nogen skammer dig ut?

4 Och skall du så få säga: "Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon"?

Og skal du få si: Ren er min lære, og skyldfri er jeg i dine øine?

5 Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,

Men bare Gud vilde tale og oplate sine leber mot dig

6 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.

og åpenbare dig visdommens hemmeligheter, at det i dem er dobbelt forstand! Da måtte du nok innse at Gud tilgir dig noget av din misgjerning.

7 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?

Mon du kan finne bunn i Guds vesen eller nå frem til den Allmektiges ytterste grense?

8 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)

Himmelhøi er den, hvad kan du gjøre? Dypere enn dødsriket, hvad vet du? (Sheol h7585)

9 Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.

Lengere enn jorden er dens mål og bredere enn havet.

10 När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?

Om han farer frem og setter i fengsel og sammenkaller retten, hvem vil da hindre ham?

11 Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.

For han, han kjenner de falske folk og ser uretten, uten at han trenger å gi akt på den,

12 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.

og selv en uvettig mann får forstand, og et ungt villesel blir født til menneske.

13 Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,

Hvis du retter ditt hjerte og utbreder dine hender til ham -

14 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,

er det synd i din hånd, da ha den bort og la ikke urett bo i dine telt -

15 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.

ja, da skal du, fri for lyte, opløfte ditt åsyn og stå fast og ikke frykte;

16 Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.

for du skal glemme din møie, som forbifarne vann skal du komme den i hu.

17 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.

Og lysere enn middagen blir da ditt liv; mørket blir for dig som morgenen.

18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.

Og du skal være trygg, for da er det håp, og når du har sett dig vel omkring, kan du legge dig trygt til ro.

19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.

Og du skal hvile, og ingen skal skremme dig op, og mange skal søke din yndest.

20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.

Men de ugudeliges øine tæres bort; de har ingen tilflukt mere, og deres håp er å utånde sjelen.