< Job 11 >

1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Ket simmungbat ni Zofar a Naamita ket kinunana,
2 Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
“Saan kadi a rumbeng a masungbatan ti kastoy nga adu a sasao? Rumbeng kadi a patien daytoy a tao nga adu ti ibagbagana?
3 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
Pagulimeken kadi ti panagpaspasindayawmo dagiti dadduma? No lalaisem ti panursuromi, awan kadi ti mangpabain kenka?
4 Och skall du så få säga: "Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon"?
Ta ibagbagam ti Dios, 'Nasin-aw ti pammatik, awan ti pakababalawak kadagiti matam.'
5 Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
Ngem o, agsao koma ti Dios ket ilukatna dagiti bibigna a maibusor kenka;
6 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
nga ipakitana kenka dagiti palimed ti kinasirib! Ta naindaklan isuna iti pannakaawat. Ammoem ngarud a basbassit ti dawdawaten ti Dios kenka ngem iti rumbeng kadagiti kinadakesmo.
7 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
Maawatam kadi ti Dios babaen iti panangsapsapulmo kenkuana? Maawatam kadi a naan-anay ti Mannakabalin amin?
8 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)
Ti panangammo iti Dios a naan-anay ket nangato a kas kangato ti langit; ania ti maaramidam? Naun-uneg ngem sheol; ania ti maammoam? (Sheol h7585)
9 Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
At-atiddug ti rukodna daytoy ngem ti daga, ken nalawlawa ngem ti baybay.
10 När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
No lumabas isuna ken ikulongna ti siasinoman, no ayabanna ti siasinoman iti pangukoman, siasino ngarud ti makalapped kenkuana?
11 Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
Ta am-ammona dagiti palso a tattao, no makakita isuna iti kinadakes, saanna kadi a madlaw daytoy?
12 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
Ngem awan pannakaawat dagiti maag a tattao; maawatanda daytoy no mangipasngay ti atap nga asno iti maysa a tao.
13 Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
Ngem kaspangarigan inaramidmo ti pusom a nalinteg ken intag-aymo dagita imam iti Dios;
14 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
kaspangarigan ta adda dita imam ti kinadakes, ngem inyadayom daytoy kenka, ket saanmo nga impalubos nga agnaed ti kinasaan a nalinteg kadagiti toldam.
15 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
Ket awan duadua nga itangadmonto ti rupam nga awan ti pagilasinan iti bain; wen, napigsakanto ken saan a mabuteng.
16 Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
Malipatamto ti kinakakaasim; malagipmonto laeng daytoy a kasla danum a nagayos.
17 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
Nalawlawagto ti biagmo ngem iti katengngaan ti aldaw; uray no adda ti kinasipnget, agbalinto daytoy a kasla ti agsapa.
18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
Natalgedkanto gapu ta adda ti namnama; wen, natalgedkanto ken aginnanakanto a natalged.
19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
Agiddakanto met a natalged, ket awanto ti pagbutngam, pudno, adunto ti mangbiruk iti pabormo.
20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.
Ngem mapaayto dagiti mata dagiti nadangkes; awanto ti pagtarayanda; ti laeng namnamada ket ti maudi nga anges ti biag.”

< Job 11 >