Job 11
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
Tsophar de Naama prit la parole et dit:
2 Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
Cette multitude de paroles ne trouvera-t-elle point de réponse, Et suffira-t-il d’être un discoureur pour avoir raison?
3 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
Tes vains propos feront-ils taire les gens? Te moqueras-tu, sans que personne te confonde?
4 Och skall du så få säga: "Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon"?
Tu dis: Ma manière de voir est juste, Et je suis pur à tes yeux.
5 Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
Oh! Si Dieu voulait parler, S’il ouvrait les lèvres pour te répondre,
6 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
Et s’il te révélait les secrets de sa sagesse, De son immense sagesse, Tu verrais alors qu’il ne te traite pas selon ton iniquité.
7 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
Prétends-tu sonder les pensées de Dieu, Parvenir à la connaissance parfaite du Tout-Puissant?
8 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol h7585)
Elle est aussi haute que les cieux: que feras-tu? Plus profonde que le séjour des morts: que sauras-tu? (Sheol h7585)
9 Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
La mesure en est plus longue que la terre, Elle est plus large que la mer.
10 När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
S’il passe, s’il saisit, S’il traîne à son tribunal, qui s’y opposera?
11 Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
Car il connaît les vicieux, Il voit facilement les coupables.
12 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
L’homme, au contraire, a l’intelligence d’un fou, Il est né comme le petit d’un âne sauvage.
13 Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
Pour toi, dirige ton cœur vers Dieu, Étends vers lui tes mains,
14 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
Éloigne-toi de l’iniquité, Et ne laisse pas habiter l’injustice sous ta tente.
15 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
Alors tu lèveras ton front sans tache, Tu seras ferme et sans crainte;
16 Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
Tu oublieras tes souffrances, Tu t’en souviendras comme des eaux écoulées.
17 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
Tes jours auront plus d’éclat que le soleil à son midi, Tes ténèbres seront comme la lumière du matin,
18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
Tu seras plein de confiance, et ton attente ne sera plus vaine; Tu regarderas autour de toi, et tu reposeras en sûreté.
19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
Tu te coucheras sans que personne ne te trouble, Et plusieurs caresseront ton visage.
20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.
Mais les yeux des méchants seront consumés; Pour eux point de refuge; La mort, voilà leur espérance!
