< Job 11 >
1 Därefter tog Sofar från Naama till orda och sade:
And Zophar the Naamathite answers and says:
2 Skall sådant ordflöde bliva utan svar och en så stortalig man få rätt?
“Is a multitude of words not answered? And is a man of lips justified?
3 Skall ditt lösa tal nödga män till tystnad, så att du får bespotta, utan att någon kommer dig att blygas?
Your boastings make men keep silent, You scorn, and none is causing blushing!
4 Och skall du så få säga: "Vad jag lär är rätt, och utan fläck har jag varit inför dina ögon"?
And you say, My discourse [is] pure, And I have been clean in Your eyes.
5 Nej, om allenast Gud ville tala och upplåta sina läppar till att svara dig,
And yet, O that God had spoken! And opens His lips with you.
6 om han ville uppenbara dig sin visdoms lönnligheter, huru han äger förstånd, ja, i dubbelt mått, då insåge du att Gud, dig till förmån, har lämnat åt glömskan en del av din missgärning.
And declares to you secrets of wisdom, for counsel has foldings. And know that God forgets of your iniquity for you.
7 Men kan väl du utrannsaka Guds djuphet eller fatta den Allsmäktiges fullkomlighet?
Do you find out God by searching? To perfection find out the Mighty One?
8 Hög såsom himmelen är den -- vad kan du göra? djupare än dödsriket -- vad kan du förstå? (Sheol )
Heights of the heavens—what [can] you do? Deeper than Sheol—what [can] you know? (Sheol )
9 Dess längd sträcker sig vidare än jorden, och i bredd överträffar den havet.
Its measure [is] longer than earth, and broader than the sea.
10 När han vill fara fram och spärra någon inne eller kalla någon till doms, vem kan då hindra honom?
If He passes on, and shuts up, and assembles, Who then reverses it?
11 Han är ju den som känner lögnens män, fördärv upptäcker han, utan att leta därefter.
For He has known men of vanity, And He sees iniquity, And one does not consider [it]!
12 Men lika lätt kan en dåraktig man få förstånd, som en vildåsnefåle kan födas till människa.
And empty man is bold, And man is born [as] the colt of a wild donkey.
13 Om du nu rätt bereder ditt hjärta och uträcker dina händer till honom,
If you have prepared your heart, And have spread out your hands to Him,
14 om du skaffar bort det fördärv som kan låda vid din hand och ej låter orättfärdighet bo i dina hyddor,
If iniquity [is] in your hand, put it far off, And do not let perverseness dwell in your tents.
15 ja, då får du upplyfta ditt ansikte utan skam, du står fast och har intet att frukta.
For then you lift up your face from blemish, And you have been firm, and do not fear.
16 Ja, då skall du förgäta din olycka, blott minnas den såsom vatten som har förrunnit.
For you forget misery, As waters passed away you remember.
17 Ditt liv skall då stråla klarare än middagens sken; och kommer mörker på, så är det som en gryning till morgon.
And age rises above the noon, You fly—you are as the morning.
18 Du kan då vara trygg, ty du äger ett hopp; du spanar omkring dig och går sedan trygg till vila.
And you have trusted because there is hope, And searched—in confidence you lie down,
19 Ja, du får då ligga i ro, utan att någon förskräcker dig, och många skola söka din ynnest.
And you have rested, And none is causing trembling, And many have begged [at] your face;
20 Men de ogudaktigas ögon skola försmäkta; ingen tillflykt skall mer finnas för dem, och deras hopp skall vara att få giva upp andan.
And the eyes of the wicked are consumed, And refuge has perished from them, And their hope [is] a breathing out of soul!”