< Jeremia 7 >
1 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN; han sade:
Jeremiah khaeah angzo Angraeng ih lok loe hae tiah oh;
2 Ställ dig i porten till HERRENS hus, och predika där detta ord och säg: Hören HERRENS ord, I alla av Juda, som gån in genom dessa portar för att tillbedja HERREN.
Angraeng im khongkha ah angdoe ah loe to ah hae lok hae taphong ah; Angraeng bok hanah hae khongkha thungah akun, nangcae Judah kaminawk boih, Angraeng ih lok hae tahngai oh.
3 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Bättren edert leverne och edert väsende, så vill jag låta eder bo kvar på denna plats.
Misatuh Angraeng hoi Israel Sithaw mah hae tiah thuih; Na caehhaih loklamnawk hoi na sak ih hmuennawk to pakhraih oh, to tih nahaeloe hae ahmuen ah kang oh o sak han.
4 Förliten eder icke på lögnaktigt tal, när man säger: "Här är HERRENS tempel, HERRENS tempel, HERRENS tempel!"
Hae loe Angraeng ih tempul ni, Angraeng ih tempul ni, Angraeng ih tempul ni, tiah amsawnlok thui kaminawk to tang hmah.
5 Nej, om I bättren edert leverne och edert väsende, om I dömen rätt mellan man och man,
Na caeh o haih loklamnawk hoi na sak o ih hmuennawk to na pakhraih o tangtang moe, kami maeto hoi maeto katoengah lokcaek pacoengah,
6 om I upphören att förtrycka främlingen, den faderlöse och änkan, att utgjuta oskyldigt blod på denna plats och att följa efter andra gudar, eder själva till olycka,
imtaeng kami, angvin, ampa tawn ai kami hoi lamhmainawk doeh pacaekthlaek ai, hae ahmuen ah zaehaih tawn ai kami to na hum o ai boeh moe, aimah nganbawh kana paek hanah kalah sithawnawk to na bok o ai boeh nahaeloe,
7 då vill jag för evärdliga tider låta eder bo på denna plats, i det land som jag har givit åt edra fäder.
dungzan ah toep hanah nam panawk khaeah ka paek ih, hae ahmuen ah kang oh o sak han.
8 Men se, I förliten eder på lögnaktigt tal, som icke kan hjälpa.
Khenah, nangcae loe tidoeh avang ai, alinghaih loknawk to na tang o lat.
9 Huru är det? I stjälen, mörden och begån äktenskapsbrott, I svärjen falskt, I tänden offereld åt Baal och följen efter andra gudar, som I icke kännen;
Na paquk o, kami na hum o, zu sava nuiah zaehaih na sak o moe, amsawnlok na thuih o, Baal khaeah hmuihoih tui na thlaek o moe, na panoek o ai ih kalah sithawnawk hnukah na bang o.
10 sedan kommen I hit och träden fram inför mitt ansikte i detta hus, som är uppkallat efter mitt namn, och sägen: "Med oss är ingen nöd" -- för att därefter fortfara med alla dessa styggelser.
Nang zoh o moe, ka hmin hoiah kawk ih hae im hmaa ah nang doet o, Ka loih o boeh pongah, hae baktih panuet thok hmuennawk sak hanah ka zii o ai, tiah na thuih o han vop maw?
11 Hållen I det då för en rövarkula, detta hus, som är uppkallat efter mitt namn? Ja, sannerligen, också jag anser det så, säger HERREN.
Ka hmin hoiah kawk ih hae im loe nangcae mik ah mingcahnawk ohhaih thlungkhaw ah maw na poek o? Khenah, ka hnuk boeh, tiah Angraeng mah thuih.
12 Gån bort till den plats i Silo, där jag först lät mitt namn bo, och sen huru jag har gjort med den, för mitt folk Israels ondskas skull.
Toe vaihi hmaloe koekah ka hmin caksakhaih ahmuen, Shiloh ih ka ohhaih ahmuen ah caeh ah loe kai ih kasae Israelnawk pongah ka sak ih hmuen to khenah.
13 Och eftersom I haven gjort alla dessa gärningar, säger HERREN, och icke haven velat höra, fastän jag titt och ofta har talat till eder, och icke haven velat svara, fastän jag har ropat på eder,
Vaihi Angraeng mah hae tiah thuih, hae baktih hmuennawk boih na sak pongah, nangcae khaeah kang thuih o, khawnthaw ah kang thawk moe, lok ka thuih, toe lok tahngaih han na koeh o ai; kang kawk o, toe nang pathim o ai,
14 därför vill jag nu med detta hus, som är uppkallat efter mitt namn, och som I förliten eder på, och med denna plats, som jag har givit åt eder och edra fäder, göra såsom jag gjorde med Silo.
to pongah Shiloh khaeah ka sak ih baktih toengah, ka hmin hoiah kawk ih na oep o haih ih im, nangmacae hoi nam panawk khaeah ka paek ih hae ahmuen khaeah ka sak han.
15 Och jag skall kasta eder bort ifrån mitt ansikte, såsom jag har bortkastat alla edra bröder all Efraims släkt.
Nam nawkamyanawk boih, Ephraim ih atiinawk boih ka haek baktih toengah, ka hmaa hoiah kang haek han.
16 Så må du nu icke bedja för detta folk eller frambära någon klagan och förbön för dem eller lägga dig ut för dem hos mig, ty jag vill icke höra dig.
To pongah hae kaminawk hanah lawkthui pae hmah, nihcae hanah tahmenhaih doeh hni pae hmah; kai khaeah doeh tahmenhaih hni hmah, kang tahngai pae mak ai.
17 Ser du icke vad de göra i Juda städer och på Jerusalems gator?
Judah vangpuinawk hoi Jerusalem loklamnawk ah timaw a sak o, tito na hnu ai maw?
18 Barnen samla tillhopa ved, fäderna tända upp eld och kvinnorna knåda deg, allt för att baka offerkakor åt himmelens drottning; och drickoffer utgjuta de åt andra gudar, mig till sorg.
Nawktanawk mah thing to akhuih o, ampanawk mah hmai to tik o, van siangpahrang ih zu hanah, nongpatanawk mah takaw to naep o; kai palungphuisak hanah kalah sithawnawk khaeah naek han koi tui to a paek o.
19 Men är det då mig som de bereda sorg därmed, säger HERREN, och icke fastmer sig själva, så att de komma på skam?
To tiah maw kai ang pahrue o? tiah Angraeng mah thuih; angmacae mikhmai set hanah nihcae mah na ai maw kai palung ang phui o sak?
20 Därför säger Herren, HERREN så: Se, min vrede och förtörnelse skall utgjuta sig över denna plats, över både människor och djur, över både träden på marken och frukten på jorden; och den skall brinna och icke bliva utsläckt.
To pongah Angraeng Sithaw mah hae tiah thuih; khenah, hae ahmuen ah, kami nuiah, taw ih moi kasan nui ah, taw ih thingnawk hoi long ih thingthainawk nuiah, palungphuihaih to ka kraih han; to ih hmai mah paduek thai ai khoek to hmuennawk to kangh tih.
21 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Läggen edra brännoffer tillhopa med edra slaktoffer och äten så kött.
Misatuh Angraeng, Israel Sithaw mah hae tiah thuih; hmai hoi angbawnhaih to kalah hmuen tathlanghaih hoi nawnto suem oh, toe moi to loe caa oh.
22 Ty på den tid då jag förde edra fäder ut ur Egyptens land gav jag dem icke någon befallning eller något bud angående brännoffer och slaktoffer;
Nam panawk Izip prae thung hoi ka zaeh naah, hmai angbawnhaih hoi hmuen tathlanghaih kawng to nihcae khaeah ka thui pae ai, lok doeh ka paek ai.
23 utan detta var det bud jag gav dem: "Hören min röst, så vill jag vara eder Gud, och I skolen vara mitt folk; och vandren i allt på den väg som jag bjuder eder, på det att det må gå eder väl."
Toe nihcae khaeah, Ka lok tahngai oh, to tih nahaeloe nangcae ih sithaw ah ka om ueloe, nangcae doeh kai ih kami ah na om o tih; khosak na hoih o thai hanah, kang thuih o ih loklamnawk hae pazui oh, tiah ka thuih pae.
24 Men de ville icke höra eller böja sitt öra till mig, utan vandrade efter sina egna rådslag, i sina onda hjärtans hårdhet, och veko tillbaka i stället för att gå framåt.
Toe nihcae mah tahngai o ai, naa doeh patueng o ai; hmabang caeh o ai ah palungthahaih, poeksethaih hoiah hnukbang ah amlaem o lat.
25 Allt ifrån den dag då edra fäder drogo ut ur Egyptens land ända till nu har jag dag efter dag, titt och ofta, sänt till eder alla mina tjänare profeterna.
Nam panawk mah Izip prae tacawt o taak nathuem hoi kamtong vaihni ni khoek to, nangcae khaeah ka tamna tahmaanawk to kang patoeh, ni thokkruek khawnthaw ah kang thawk moe, nihcae to nangcae khaeah kang patoeh.
26 Men man ville icke höra mig eller böja sitt öra till mig; de voro hårdnackade och gjorde ännu mer ont än deras fäder.
Toe nihcae mah ka lok to tahngai o ai, naa doeh patueng o ai, palung a thah o; ampanawk pongah doeh set o kue.
27 Och om du än säger dem allt detta, så skola de dock icke höra dig; och om du än ropar till dem, så skola de dock icke svara dig.
To pongah nihcae khaeah hae loknawk hae na thuih pae boih; toe nihcae loe tahngai o mak ai; nihcae to na kawk, toe na pathim o mak ai.
28 Säg därför till dem: "Detta är det folk som icke vill höra HERRENS, sin Guds, röst eller taga emot tuktan. Sanningen är försvunnen och utrotad ur deras mun."
To pongah nihcae khaeah, Nangcae loe Angraeng Sithaw ih lok tahngai ai acaeng ah na oh o, thuitaekhaih doeh na koeh o ai pongah, loktang lok loe anghmat boeh; loktang lok loe nihcae ih pakha thung hoiah tacawt boih boeh, tiah thui ah, tiah ang naa.
29 Skär av dig ditt huvudhår och kasta det bort, och stäm upp en klagosång på höjderna. Ty HERREN har förkastat och förskjutit detta släkte, som har uppväckt hans vrede.
Aw Jerusalem, na sam to aat ah loe vah ving ah; hmuensangnawk ah qah ah; palungphuihaih mah phak thuih ih adung kaminawk loe, Angraeng mah vah ving moe, pahnawt sut boeh.
30 Juda barn hava ju gjort vad ont är i mina ögon, säger HERREN; de hava satt upp sina styggelser i det hus som är uppkallat efter mitt namn, och de hava så orenat det.
Judah kaminawk loe ka mikhnuk ah kasae hmuen to sak o boeh, tiah Angraeng mah thuih; ka hmin hoi kawk ih im to amhnongsak hanah, panuet thok hmuennawk to a suek o boeh.
31 Och Tofethöjderna i Hinnoms sons dal hava de byggt upp, för att där uppbränna sina söner och döttrar i eld, fastän jag aldrig har bjudit eller ens tänkt mig något sådant.
Ka thui ai moe, palung thungah doeh ka poek ai ih, a capanawk hoi a canunawk hmaithlaek hanah, Hinnom capa ih azawn ah Topheth hmuensang to a sak o boeh.
32 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då man icke mer skall säga "Tofet" eller "Hinnoms sons dal", utan "Dråpdalen", och då man skall begrava i Tofet, därför att ingen annan plats finnes.
To pongah acoe oh, khenah, Angraeng mah hae tiah thuih; kaminawk mah Topheth, tiah kawk o mak ai, Hinnom capa ih azawn, tiah doeh kawk o mak ai, kami humhaih azawn, tiah kawkhaih ani to pha tih; ahmuen kong ai khoek to, nihcae to Topheth ah aphum o tih.
33 Ja, detta folks döda kroppar skola bliva mat åt himmelens fåglar och markens djur, och ingen skall skrämma bort dem.
Hae kaminawk ih qok loe, van ih tavaanawk hoi long ih moinawk hanah buh ah om tih; to ih moi kasannawk loe mi mah doeh hui mak ai.
34 Och i Juda städer och på Jerusalems gator skall jag göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, ty landet skall bliva ödelagt.
Judah vangpuinawk, Jerusalem loklamnawk ah oephaih lok, nawmhaih lok, zu paluemh nongpa ih lok, sava sah nongpata ih lok to ka dipsak han; prae loe angqai krang ah ni om tih boeh, tiah a thuih.