Jeremia 48

1 Om Moab. Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Ve över Nebo, ty det är förstört! Kirjataim har kommit på skam och är intaget, fästet har kommit på skam och ligger krossat.

To Moab, Yahweh of hosts, God of Israel, says this, “Woe to Nebo, for it has been devastated. Kiriathaim has been humiliated and captured. Her fortress has been disgraced and crushed.

2 Moabs berömmelse är icke mer. I Hesbon förehar man onda anslag mot det: "Upp, låt oss utrota det, så att det icke mer är ett folk." Också du, Madmen, skall förgöras, svärdet skall följa dig i spåren.

The honor of Moab is no more. Their enemies in Heshbon plotted disaster against her. They said, 'Come and let us destroy her as a nation. Madmen will also perish—a sword will go after you.'

3 Klagorop höras från Horonaim, förödelse och stort brak.

Listen! A sound of screaming is coming from Horonaim, where there is ruin and great destruction.

4 Ja, Moab ligger förstört; högljutt klaga dess barn.

Moab has been destroyed. Her children have made their cries heard.

5 Uppför Halluhots höjd stiger man under gråt, och på vägen ned till Horonaim höras ångestfulla klagorop över förstörelsen.

They go up the hill of Luhith weeping, for on the way down to Horonaim, screams are heard because of the destruction.

6 Flyn, rädden edra liv, och bliven som torra buskar i öknen.

Flee! Save your lives and become like a juniper bush in the wilderness.

7 Ty därför att du förlitar dig på dina verk och dina skatter, skall ock du bliva intagen; och Kemos skall gå bort i fångenskap och hans präster och furstar med honom.

For because of your trust in your practices and your wealth, you also will be captured. Then Chemosh will go away into captivity, together with his priests and leaders.

8 Och en förhärjare skall komma över var stad, så att ingen stad skall kunna rädda sig; dalen skall bliva förstörd och slätten ödelagd, såsom HERREN har sagt.

For the destroyer will come to every city; no city will escape. So the valley will perish and the plain will be devastated, as Yahweh has said.

9 Given vingar åt Moab, ty flygande måste han fly bort. Hans städer skola bliva mark, och ingen skall bo i dem.

Give wings to Moab, for she must certainly fly away. Her cities will become a wasteland, where there is no one to live in them.

10 Förbannad vare den som försumligt utför HERRENS verk, förbannad vare den som dröjer att bloda sitt svärd.

May anyone who is lazy in doing Yahweh's work be cursed! May anyone who keeps his sword back from shedding blood be cursed!

11 I säkerhet har Moab levat från sin ungdom och har legat i ro på sin drägg; han har icke varit tömd ur ett kärl i ett annat, icke vandrat bort i fångenskap; därför har hans smak behållit sig, och hans lukt har ej förvandlats.

Moab has felt secure since he was young. He is like his wine that has never been poured from pot to pot. He has never gone into captivity. Therefore he tastes as good as ever; his flavor remains unchanged.

12 Se, därför skola dagar komma, säger HERREN, då jag skall sända till honom vintappare, som skola tappa honom och tömma hans kärl och krossa hans krukor.

So see, the days are coming—this is Yahweh's declaration—when I will send him those who will tip him over and pour out all his pots and shatter his jars.

13 Då skall Moab komma på skam med Kemos, likasom Israels hus kom på skam med Betel, som det förlitade sig på.

Then Moab will be ashamed of Chemosh just as the house of Israel was ashamed of Bethel, their object of trust.

14 Huru kunnen I säga: "Vi äro hjältar och tappra män i striden"?

How can you say, 'We are soldiers, powerful fighting men'?

15 Moab skall ändå bliva förstört, dess städer skola gå upp i rök, och dess utvalda unga manskap måste ned till att slaktas; så säger konungen, han vilkens namn är HERREN Sebaot.

Moab will be devastated and its cities attacked. For its finest young men have gone down to the place of slaughter. This is the king's declaration! Yahweh of hosts is his name.

16 Snart kommer Moabs ofärd, och hans olycka hastar fram med fart.

Moab's disaster is soon to happen; calamity is hurrying quickly.

17 Ömken honom, I alla som bon omkring honom, I alla som kännen hans namn. Sägen: "Huru sönderbruten är icke den starka spiran, den präktiga staven!"

All you who are around Moab, wail; and all you who know its fame, shout this, 'Woe, the strong staff, the honored rod, has been broken.'

18 Stig ned från din härlighet och sätt dig på torra marken, du dottern Dibons folk; ty Moabs förhärjare drager upp mot dig och förstör dina fästen.

Come down from your honored place and sit on the dry ground, you daughter living in Dibon. For the one who will destroy Moab is attacking you, the one who will destroy your strongholds.

19 Ställ dig vid vägen och spela omkring dig, du Aroers folk; fråga männen som fly och kvinnorna som söka rädda sig, säg: "Vad har hänt?"

Stand on the road and watch, you people who live in Aroer. Ask the ones who are fleeing and escaping. Say, 'What has happened?'

20 Moab har kommit på skam, ja, det är krossat; jämren eder och ropen Förkunnen vid Arnon att Moab är förstört.

Moab has been shamed, for it has been shattered. Howl and lament; shout for help. Tell it to people by the Arnon River that Moab has been devastated.

21 Domen har kommit över slättlandet, över Holon, Jahas och Mofaat,

Now punishment has come to the hill country, to Holon, Jahzah, and Mephaath,

22 över Dibon, Nebo och Bet-Diblataim,

to Dibon, Nebo, and Beth Diblathaim,

23 över Kirjataim, Bet-Gamul och Bet-Meon,

to Kiriathaim, Beth Gamul, and Beth Meon,

24 över Keriot och Bosra och över alla andra städer i Moabs land, vare sig de ligga fjärran eller nära.

To Kerioth and Bozrah, and to all the cities in the land of Moab— the farthest and the closest cities.

25 Avhugget är Moabs horn, och hans arm är sönderbruten, säger HERREN.

The horn of Moab has been hacked off; its arm has been broken—this is Yahweh's declaration.

26 Gören honom drucken, ty han har förhävt sig mot HERREN; ja, må Moab ragla omkull i sina egna spyor och bliva till åtlöje, också han.

Make him drunk, because he acted proudly against Yahweh. Let Moab wallow in his vomit, and let him be an object of ridicule.

27 Eller var icke Israel till ett åtlöje för dig? Blev han då ertappad bland tjuvar, eftersom du skakar huvudet, så ofta du talar om honom?

For did not Israel become an object for laughter to you? Was he found among thieves, so that you shook your head at him as often as you spoke about him?

28 Övergiven edra städer och byggen bo i klipporna, I Moabs inbyggare, och bliven lika duvor som bygga sina nästen bortom klyftans gap.

Abandon the cities and camp on the cliffs, inhabitants of Moab. Become like a dove that is nesting over the mouth of a hole in the rocks.

29 Vi hava hört om Moabs högmod, det övermåttan höga, om hans stolthet, högmod och högfärd och hans hjärtas förhävelse.

We have heard of Moab's pride—his arrogance, his haughtiness, his pride, his self-glory and the conceit in his heart.

30 Jag känner, säger HERREN, hans övermod och opålitlighet, hans lösa tal och opålitliga handlingssätt.

This is Yahweh's declaration—I myself know his defiant speech, which amounts to nothing, like his deeds.

31 Därför måste jag jämra mig för Moabs skull; över hela Moab måste jag klaga. Över Kir-Heres' män må man sucka.

So I will howl a lament for Moab, and I will shout in sorrow for all of Moab. I will lament for the people of Kir Hareseth.

32 Mer än Jaeser gråter, måste jag gråta över dig, du Sibmas vinträd, du vars rankor gingo över havet och nådde till Jaesers hav; mitt i din sommar och din vinbärgning har ju en förhärjare slagit ned.

I will weep for you more than I did for Jazer, vine of Sibmah! Your branches passed across the Salt Sea and reached as far as Jazer. The destroyers have attacked your summer fruit and your wine.

33 Glädje och fröjd är nu avbärgad från de bördiga fälten och från Moabs land. På vinet i pressarna har jag gjort slut; man trampar ej mer vin under skördeskri, skördeskriet är intet skördeskri mer.

So celebration and rejoicing have been taken away from the fruit trees and the land of Moab. I have put an end to the wine from their winepresses. They will not tread with joyful shouts. Any shouts will not be shouts of joy.

34 Från Hesbon, jämmerstaden, ända till Eleale, ända till Jahas upphäver man rop, och från Soar ända till Horonaim, till Eglat-Selisia; ty också Nimrims vatten bliva torr ökenmark.

From the shouts at Heshbon as far as Elealeh, their sound is heard at Jahaz, from Zoar to Horonaim and Eglath Shelishiyah, since even the waters of Nimrim have dried up.

35 Och jag skall i Moab så göra, säger HERREN, att ingen mer frambär offer på offerhöjden och ingen mer tänder offereld åt sin gud.

For I will put an end to anyone in Moab who makes sacrifices on the high places and burns incense to his gods—this is Yahweh's declaration.

36 Därför klagar mitt hjärta såsom en flöjt över Moab, ja, mitt hjärta klagar såsom en flöjt över Kir-Heres' män: vad de hava kvar av sitt förvärv går ju förlorat.

So my heart is lamenting for Moab like a flute. My heart is lamenting like flutes for the people of Kir Hareseth. The riches they gained are gone.

37 Ty alla huvuden äro skalliga och alla skägg avskurna; på alla händer äro sårmärken och omkring länderna säcktyg.

For every head is bald and every beard shaved. Incisions are on every hand, and sackcloth is around their waists.

38 På alla Moabs tak och på dess torg höres allenast dödsklagan, ty jag har krossat Moab såsom ett värdelöst kärl, säger HERREN.

There is mourning everywhere, on every flat roof of Moab and in Moab's plazas. For I have destroyed Moab like pots that no one wants—this is Yahweh's declaration.

39 Huru förfärad är han icke! I mån jämra eder. Huru vänder icke Moab ryggen till med blygd! Ja, Moab bliver ett åtlöje och en skräck för alla dem som bo däromkring.

How it has been shattered! How they howl in their lamenting! Moab turns its back in shame! So Moab will become an object of derision and a terror to all those who are around him.”

40 Ty så säger HERREN: Se, en som liknar en örn svävar fram och breder ut sina vingar över Moab.

For Yahweh says this, “See, the enemy will come flying like an eagle, spreading out his wings over Moab.

41 Keriot bliver intaget, bergfästena bliva erövrade. Och Moabs hjältars hjärtan bliva på den dagen såsom en kvinnas hjärta, när hon är barnsnöd.

Kerioth has been captured, and its strongholds have been seized. For in that day the hearts of Moab's soldiers will be like the hearts of women in birth labor.

42 Ja, Moab skall förgöras så att det icke mer är ett folk, ty det har förhävt sig mot HERREN.

So Moab will be destroyed and be no longer a people, because he made himself to be great against Yahweh.

43 Faror, fallgropar och fällor vänta eder, I Moabs inbyggare, säger HERREN.

Terror and the pit, and a trap are coming on you, inhabitant of Moab—this is Yahweh's declaration.

44 Om någon flyr undan faran, så störtar han i fallgropen, och om han kommer upp ur fallgropen, så fångas han i fällan. Ty jag skall låta ett hemsökelsens år komma över dem, över Moab, säger HERREN.

Anyone who flees because of terror will fall into the pit, and anyone who climbs out of the pit will be caught in the trap, for I will bring this on them in the year of my vengeance against them—this is Yahweh's declaration.

45 I Hesbons skugga stanna de, det är ute med flyktingarnas kraft. Ty eld gick ut från Hesbon, en låga från Sihons land; och den förtärde Moabs tinning, hjässan på stridslarmets söner.

The ones who flee will stand in the shadow of Heshbon without any strength, for fire will go out from Heshbon, flame from the middle of Sihon. It will devour the forehead of Moab and the top of the heads of the boastful people.

46 Ve dig, Moab! Förlorat är Kemos' folk. Ty dina söner äro tagna till fånga, och dina döttrar förda bort i fångenskap.

Woe to you, Moab! Chemosh's people are destroyed, For your sons are taken as captives and your daughters into captivity.

47 Men i kommande dagar skall jag åter upprätta Moab, säger HERREN. Så långt om domen över Moab.

But I will restore the fortunes of Moab in later days—this is Yahweh's declaration.” The judgment on Moab ends here.