Jeremia 47
1 Detta är vad som kom till profeten Jeremia såsom HERRENS ord om filistéerna, förrän Farao hade intagit Gasa.
The wordes of the Lord that came to Ieremiah the Prophet, against the Philistims, before that Pharaoh smote Azzah.
2 Så säger HERREN: Se, vatten stiga upp norrifrån och växa till en översvämmande ström; de översvämma landet och allt vad däri är, städerna med dem som bo därinne. Och människorna ropa, alla landets inbyggare jämra sig
Thus saith the Lord, Beholde, waters rise vp out of the North, and shalbe as a swelling flood, and shall ouerflowe the land, and all that is therein, and the cities with them that dwell therein: then the men shall crie, and all the inhabitants of the land shall howle,
3 När bullret höres av hans hingstars hovslag, när hans vagnar dåna, när hans hjuldon rassla, då se ej fäderna sig om efter barnen, så maktlösa stå de
At the noise and stamping of ye hoofes of his strong horses, at the noise of his charets, and at the rumbling of his wheeles: ye fathers shall not looke backe to their children, for feeblenes of handes,
4 inför den dag som kommer med fördärv över alla filistéer, med undergång för alla dem som äro kvar till att försvara Tyrus och Sidon. Ty HERREN skall fördärva filistéerna, kvarlevan från Kaftors ö.
Because of the day that commeth to destroy all the Philistims, and to destroy Tyrus, and Zidon, and all the rest that take their part: for the Lord will destroy the Philistims, the remnant of the yle of Caphtor.
5 Skallighet stundar för Gasa, det är förbi med Askelon, med kvarlevan i deras dalbygd. Huru länge skall du rista märken på dig?
Baldenes is come vpon Azzah: Ashkelon is cut vp with the rest of their valleys. Howe long wilt thou thy selfe?
6 Ack ve! Du HERRENS svärd, när skall du äntligen få ro, Drag dig tillbaka i din skida, vila dig och var stilla.
O thou sword of the Lord, how long will it be or thou cease! turne againe into thy scaberd, rest and be still.
7 Dock, huru skulle det kunna få ro, då det är HERRENS bud det utför? Mot Askelon, mot Kustlandet vid havet, mot dem har han bestämt det.
Howe can it cease, seeing the Lord hath giuen it a charge against Ashkelon, and against the sea banke? euen there hath he appointed it.
