Jeremia 40

1 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN, sedan Nebusaradan, översten för drabanterna, hade släppt honom lös från Rama; denne lät nämligen hämta honom, där han låg bunden med kedjor bland alla andra fångar ifrån Jerusalem och Juda, som skulle föras bort till Babel.

Siangpahrang toepkung misatuh angraeng Neburazadan mah, Jeremiah to sumqui hoiah pathlet moe, Babylon misong ah kalaem Judah kaminawk hoi Jerusalem kaminawk hoiah nawnto a caeh haih; Ramah phak naah loe, Jeremiah to prawt hanah Angraeng ih lok anih khaeah angzoh;

2 Översten för drabanterna lät alltså hämta Jeremia och sade till honom: "HERREN, din Gud, hade förkunnat denna olycka över denna plats;

misatuh angraeng Nebuzaradan mah, Jeremiah to hnuk naah anih khaeah, Na Angraeng Sithaw mah hae ahmuen ah hae baktih amrohaih lok to thuih boeh.

3 och HERREN har låtit den komma och har gjort såsom han hade sagt. I haden ju syndat mot HERREN och icke hört hans röst, och därför har detta vederfarits eder.

A thuih ih lok baktih toengah Angraeng mah vaihi koepsak boeh; nangcae loe Sithaw nuiah na zae o moe, a lok na tahngai pae o ai pongah ni, hae hmuennawk hae nangcae nuiah phak.

4 Och se, nu löser jag dig i dag ur kedjorna som dina händer hava varit bundna med. Om du är sinnad att komma med mig till Babel, så kom, och jag skall då se dig till godo; men om du icke är sinnad att komma med mig till Babel, så gör det icke. Se, hela landet ligger öppet för dig; dit dig synes gott och rätt att gå, dit må du gå."

Toe khenah, na ban pong ih sumqui hae vaihi ka khramh han. Na koeh nahaeloe Babylon ah angzo ah, kaimah kang khetzawn han; toe Babylon ah angzoh han na koeh ai nahaeloe, angzo hmah; na hmaa ah kaom prae boih ho, khenah; nangmah hanah hoih koek tih, tiah na poek ih ahmuen to om nahaeloe, to ahmuen ah caeh ah, tiah a naa.

5 Och då han ännu dröjde att vända tillbaka, tillade han: "Vänd tillbaka till Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, som konungen i Babel har satt över Juda städer, och stanna hos honom bland folket. Eller gå åt vilket annat håll som helst dit det behagar dig att gå." Och översten för drabanterna gav honom vägkost och skänker och lät honom gå.

Jeremiah loe anih khae hoi tacawt ai naah, Nebuzaradan mah anih khaeah, Babylon siangpahrang mah Judah vangpuinawk ukkung ah suek ih, Shaphan capa Ahikam, anih ih capa Gedaliah khaeah caeh ah loe, kaminawk hoi nawnto om ah, to tih ai boeh loe nangmah hanah hoih koek tih, tiah na poek ih ahmuen ah caeh halat ah, tiah a naa. To pacoengah misatuh angraeng mah caaknaek hoi tangqum to paek moe, a caehsak.

6 Så begav sig då Jeremia till Gedalja, Ahikams son, i Mispa och stannade hos honom bland folket som var kvar i landet.

To pongah Jeremiah loe Mizpah ah kaom, Ahikam capa Gedaliah khaeah caeh moe, anih hoi to prae ah caehtaak ih kaminawk salakah oh toeng.

7 När då alla krigshövitsmännen på landsbygden jämte sina män fingo höra att konungen i Babel hade satt Gedalja, Ahikams son, över landet, och att han hade anförtrott åt honom män kvinnor och barn, och dem av de ringaste i landet, som man icke hade fört bort till Babel,

Babylon siangpahrang mah Ahikam capa Gedaliah to prae ukkung ah suek moe, Babylon misong ah kalaem ai nongpa hoi nongpatanawk, nawktanawk hoi amtang kaminawk to anih khaeah paek ti, tiah taw ah kaom misatuh angraengnawk, angmacae hoi angmacae ih kaminawk boih mah thaih o naah,

8 kommo de till Gedalja i Mispa, nämligen Ismael, Netanjas son, Johanan och Jonatan, Kareas söner, Seraja, Tanhumets son, netofatiten Ofais söner och Jesanja, maakatitens son, med sina män.

Mizpah ah Gedaliah khaeah, Nethaniah capa Ishmael, Kariah capa Johanan hoi Jonathan, Tanhumeth capa Seraiah, Ephai capa Netophath, Maakath capa Jezaniah hoi nihcae ih kaminawk to angzoh o.

9 Och Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, gav dem och deras män sin ed och sade: "Frukten icke för att tjäna kaldéerna. Stannen kvar i landet, och tjänen konungen i Babel, så skall det gå eder väl.

Shaphan capa Ahikam, anih ih capa Gedaliah mah, Khaldian kaminawk ih toksak hanah mawn hmah, hae prae ah om ah loe, Babylon siangpahrang ih tok to sah pae oh, to tiah na sak pae o nahaeloe, khosak na hoih o tih, tiah nihcae khaeah lokmaihaih a sak.

10 Se, själv stannar jag kvar i Mispa, för att vara till tjänst åt kaldéer som komma till oss; men I mån insamla vin och frukt och olja och lägga det i edra kärl, och stanna kvar i de städer som I haven tagit i besittning."

Khenah, kai doeh aicae khaeah angzo han koi Khaldian kaminawk ih tok to sak pae hanah, Mizpah ah ka oh han; toe misurtui, nipui ih thingthainawk hoi situinawk to patung oh, laom thungah suem oh loe, na oh o haih vangpuinawk ah khosah oh, tiah a naa.

11 Då nu också alla de judar som voro i Moabs och Ammons barns och Edoms land, och de som voro i andra länder hörde att konungen i Babel hade låtit några av judarna bliva kvar, och att han hade satt över dem Gedalja, son till Ahikam, son till Safan,

Moab, Ammon, Edom hoi kalah praenawk ah kaom Judah kaminawk mah, Babylon siangpahrang mah thoemto Judah kaminawk to caehtaak sut, nihcae ukkung ah Shaphan capa Ahikam, anih ih capa Gedaliah to suek boeh, tiah thaih o naah,

12 vände alla dessa judar tillbaka från alla de orter dit de hade blivit fördrivna, och kommo till Juda land, till Gedalja i Mispa. Och de inbärgade vin och frukt i stor myckenhet.

Judah kaminawk boih, angmacae amhet o haih ahmuen boih hoiah Judah prae, Gedaliah ohhaih, Mizpah ah angzoh o moe, misurtui hoi nipui ih thingthainawk to patung o.

13 Men Johanan, Kareas son, och alla krigshövitsmännen på landsbygden kommo till Gedalja i Mispa

Kariah capa Johanan hoi taw ah kaom misatuh angraengnawk loe, Gedaliah ohhaih, Mizpah ah angzoh o boih moe,

14 och sade till honom: "Du vet väl att Baalis, Ammons barns konung, har sänt hit Ismael, Netanjas son, för att slå ihjäl dig?" Men Gedalja, Ahikams son, trodde dem icke.

anih khaeah, Nang hum hanah, Ammon kaminawk ih siangpahrang Baalis mah Nethaniah ih capa Ishmael to patoeh, tito na panoek ai maw? tiah a naa o; toe Ahikam capa Gedaliah mah nihcae ih lok to tang pae ai.

15 Och Johanan, Kareas son, sade i hemlighet till Gedalja i Mispa: "Låt mig gå åstad och dräpa Ismael, Netanjas son; ingen skall få veta det. Varför skulle han få slå ihjäl dig och så bliva en orsak till att vi judar, som hava församlats till dig, allasammans förskingras, och vad som är kvar av Juda förgås?"

To naah Kariah capa Johanan mah, Tamquta hoi Gedaliah khaeah Mizpah ah caeh moe, Mi mah doeh panoek ai ah, Nethaniah capa Ishmael to ka hum han: Ishmael mah na hinghaih la ving nahaeloe, nang khaeah kaom Judah kaminawk boih amhet o phang tih, kanghmat Judah kaminawk anghma angtaa o mak ai maw? tiah a naa.

16 Men Gedalja, Ahikams son, sade till Johanan, Kareas son: "Du får icke göra detta; ty vad du säger om Ismael är icke sant."

Toe Ahikam capa Gedaliah mah Kariah capa Johanan khaeah, To baktih hmuen to sah hmah! Na thuih ih Ishmael kawng loe kamsoem hmuen na ai ni, tiah a naa.