< Jeremia 39 >

1 -- efter det att Nebukadressar, konungen i Babel, med hela sin här hade kommit till Jerusalem och begynt belägra det i Sidkia, Juda konungs, nionde regeringsår, i tionde månaden,
‌ʻI hono hiva ʻoe taʻu ʻo Setikia ko e tuʻi ʻo Siuta, pea ʻi hono hongofulu ʻoe māhina, naʻe haʻu ʻa Nepukanesa ko e tuʻi ʻo Papilone mo ʻene kautau kotoa pē ki Selūsalema, ʻonau kāpui ia.
2 och efter det att staden; hade blivit stormad i Sidkias elfte regeringsår, i fjärde månaden, på nionde dagen månaden
Pea naʻe lavaʻi ʻae kolo, ʻi hono hongofulu ma taha ʻoe taʻu ʻo Setikia, ʻi hono fā ʻoe māhina, pea mo hono hiva ʻoe ʻaho ʻoe māhina.
3 drogo alla den babyloniske konungens furstar därin och stannade i Mellersta porten: nämligen Nergal Sareser, Samgar-Nebo, Sarsekim, överste hovmannen, Nergal-Sareser, överste magern, och alla den babyloniske konungens övriga furstar.
Pea naʻe haʻu ʻae houʻeiki kotoa pē ʻoe tuʻi ʻo Papilone, ʻo nofo ki he matapā ʻi loto, ko Nekalisalesa, mo Samikanipo, mo Sasekimi, mo Lapasalisi, mo Nekalisalesa, mo Lapamaki, mo hono toe kotoa pē ʻoe houʻeiki ʻoe tuʻi ʻo Papilone.
4 Och när Sidkia, Juda konung, med allt sitt krigsfolk fick se dem, flydde de och drogo om natten ut ur staden, på den väg som ledde till den kungliga trädgården, genom porten mellan de båda murarna; och han tog vägen bort åt Hedmarken till.
Pea naʻe hoko ʻo pehē, ʻi he mamata kiate kinautolu ʻa Setikia ko e tuʻi ʻo Siuta, mo e kau tau kotoa pē, naʻa nau hola, pea ʻalu mei he kolo ʻi he poʻuli, ʻi he hala ʻoe ngoue ʻae tuʻi, ʻi he matapā ʻi he vahaʻa ʻoe ongo ʻā: pea naʻe ʻalu atu ia ʻi he hala ʻoe toafa.
5 Men kaldéernas här förföljde dem och de hunno upp Sidkia på Jeriko hedmarker. Och de togo fatt honom och förde honom till Nebukadressar, den babyloniske konungen, i Ribla i Hamats land; där höll denne rannsakning och dom med honom.
Ka naʻe tuli ʻakinautolu ʻe he kau tau ʻae kau Kalitia, pea maʻu ʻa Setikia ʻi he toafa ʻo Seliko: pea kuo nau maʻu ia, naʻa nau ʻomi ia kia Nepukanesa ko e tuʻi ʻo Papilone ki Lipila ki he fonua ko Hamati, pea ne fakamaau ia ʻi ai.
6 Och den babyloniske konungen lät i Ribla slakta Sidkias barn inför hans ögon; också alla andra Juda ädlingar lät konungen i Babel slakta.
Pea naʻe tāmateʻi ʻi Lipila ʻe he tuʻi ʻo Papilone ʻae ngaahi foha ʻo Setikia ʻi hono ʻao: pea tāmateʻi foki ʻe he tuʻi ʻo Papilone ʻae ngaahi houʻeiki kotoa pē ʻo Siuta.
7 Och på Sidkia själv lät han sticka ut ögonen och lät fängsla honom med kopparfjättrar, för att föra honom till Babel.
Pea naʻe kapeʻi ʻae mata ʻo Setikia, pea haʻisia ʻaki ia ʻae ngaahi maea ukamea fihifihi, ke ʻave ia ki Papilone.
8 Och kaldéerna brände upp i eld både konungens hus och folkets hus och bröto ned Jerusalems murar.
Pea naʻe tutu ʻaki ʻae afi ʻe he kau Kalitia ʻae fale ʻoe tuʻi, pea mo e ngaahi fale ʻoe kakai, pea laku hifo ʻae ngaahi ʻā ʻo Selūsalema.
9 Och återstoden av folket, dem som voro kvar i staden, och de över löpare som hade gått över till honom, och vad som för övrigt var kvar av folket, dem förde Nebusaradan, översten för drabanterna, bort till Babel.
Pea naʻe ʻave fakapōpula ki Papilone ʻe Nepusaatani ko e ʻeiki ʻoe kau leʻo, ʻae toenga kakai naʻe toe ʻi he kolo, pea ko kinautolu kuo ʻalu ange kiate ia, ʻio, ko e toenga kakai ʻokinautolu naʻe toe.
10 Men av de ringaste bland folket, av dem som ingenting hade, lämnade Nebusaradan, översten för drabanterna, några kvar i Juda land, och gav dem samtidigt vingårdar och åkerfält.
Ka naʻe tuku ʻe Nepusaatani ko e ʻeiki ʻoe kau leʻo ʻae kakai masiva, ʻakinautolu naʻe ʻikai haʻanau meʻa ʻi he fonua ko Siuta, pea ne foaki kiate kinautolu ʻi he ʻaho ko ia ʻae ngaahi ngoue vaine, pea mo e ngaahi ngoue.
11 Och Nebukadressar, konungen Babel, gav genom Nebusaradan, översten för drabanterna, befallning angående Jeremia och sade:
Pea naʻe fekau ʻe Nepukanesa ko e tuʻi ʻo Papilone, kia Nepusaatani ko e ʻeiki ʻoe kau leʻo koeʻuhi ko Selemaia, ʻo pehē,
12 "Tag honom och se i honom till godo, och gör honom icke något ont, utan gör med honom efter som han själv begär av dig."
“ʻAve ia, pea fai lelei kiate ia, pea ʻoua naʻa fai kovi kiate ia; ka ke fai kiate ia ʻo hangē ko ʻene lea kiate koe.”
13 Då sände Nebusaradan, översten för drabanterna, och Nebusasban, överste hovmannen, och Nergal-Sareser, överste magern, och alla den babyloniske konungens övriga väldige --
Pea naʻe fekau ʻe Nepusaatani ko e ʻeiki ʻoe kau leʻo, pea mo Nepusasipani, mo Lapasalisi, mo Nekalisalesa, mo Lapamaki, pea mo e houʻeiki kotoa pē ʻae tuʻi ʻo Papilone;
14 dessa sände bort och läto hämta Jeremia ifrån fängelsegården och lämnade honom åt Gedalja, son till Ahikam, son till Safan, på det att denne skulle föra honom hem; så fick han stanna där bland folket.
Pea naʻa nau fekau ke ʻomi ʻa Selemaia mei he lotoʻā ʻoe fale fakapōpula, pea nau tuku ia kia Ketalia ko e foha ʻo ʻAhikami ko e foha ʻo Safani, ke taki ia ki hono ʻapi: pea nau nofo mo e kakai.
15 Men HERRENS ord hade kommit till Jeremia, medan han var inspärrad i fängelsegården; han hade sagt:
Pea naʻe haʻu ʻae folofola ʻa Sihova kia Selemaia, ʻi heʻene kei moʻua he lotoʻā ʻoe fale fakapōpula, ʻo pehē,
16 Gå och säg till etiopiern Ebed-Melek: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Se, vad jag har förkunnat, det skall jag låta komma över denna stad, till dess olycka och icke till dess lycka, och det skall uppfyllas i din åsyn på den dagen.
“ʻAlu ʻo lea kia ʻIpetemeleki ko e ʻItiopea, ʻo pehē, ʻOku pehē mai ʻa Sihova ʻoe ngaahi kautau, ko e ʻOtua ʻo ʻIsileli; Vakai, te u fakahoko ʻeku ngaahi lea ke kovi ai ʻae kolo ni, ka e ʻikai ke lelei; pea ʻe fakamoʻoni ia ʻi ho ʻao ʻi he ʻaho ko ia.
17 Men dig skall jag rädda på den dagen, säger HERREN, och du skall icke bliva given i de mäns hand, som du fruktar för.
Ka ʻoku pehē ʻe Sihova, Te u fakamoʻui koe ʻi he ʻaho ko ia: pea ʻe ʻikai tukuange koe ki he nima ʻoe kau tangata ʻoku ke manavahē ki ai.
18 Ty jag skall förvisso låta dig komma undan, och du skall icke falla för svärd, utan vinna ditt liv såsom ett byte, därför att du har förtröstat på mig, säger HERREN.
He ko e moʻoni te u fakamoʻui koe, pea ʻe ʻikai te ke tō ʻi he heletā, ka te ke maʻu hoʻo moʻui kiate koe ʻo hangē ko e koloa kuo vetea: koeʻuhi kuo ke falala kiate au, ʻoku pehē mai ʻa Sihova.”

< Jeremia 39 >