Jeremia 38
1 Men Sefatja, Mattans son, och Gedalja, Pashurs son, och Jukal, Selemjas son, och Pashur, Malkias son, hörde huru Jeremia talade till allt folket och sade:
Jeremiah mah kaminawk boih khaeah thuih ih loknawk to Mattan capa Shephatiah, Pashur capa Gedaliah, Shelemiah capa Jukal, Malkijah capa Pashur cae mah thaih o,
2 "Så säger HERREN: Den som stannar kvar i denna stad, han skall dö genom svärd eller hunger eller pest, men den som giver sig åt kaldéerna, han skall få leva, ja, han skall vinna sitt liv såsom ett byte och få leva.
Angraeng mah, Hae vangpui thungah anghmat kami loe sumsen, khokhahaih, kasae nathaih hoiah dueh o tih; toe Khaldian kaminawk khaeah cawn kami loe hing o tih; a hinghaih loe tangqum hnuk baktiah om ueloe, hing tih, tiah thuih.
3 Ty så säger HERREN: Denna stad skall förvisso bliva given i händerna på den babyloniske konungens här, och han skall intaga den.
Angraeng mah, Hae vangpui loe Babylon siangpahrang misatuh kaminawk ban ah paek ueloe, nihcae mah la o tih, tiah thuih.
4 Då sade furstarna till konungen: "Denne man bör dödas, eftersom han gör folket modlöst, både det krigsfolk som ännu är kvar här i staden och jämväl allt det övrig: folket, i det att han talar sådan: ord till dem. Ty denne man söker icke folkets välfärd, utan dess olycka.
To naah ukkung angraengnawk mah siangpahrang khaeah, Anih mah hae baktih lok to thuih pongah, vangpui thungah kaminawk hoi misatuh kaminawk ih bantha to zoksak; anih loe hae kaminawk hoihhaih pakrong ai, sethaih ni a sak; to pongah anih to hum han oh, tiah tahmenhaih hnik o.
5 Konung Sidkia svarade: "Välan han är i eder hand; ty konungen förmår intet mot eder."
Zedekiah siangpahrang mah, Khenah, anih loe nangcae ban ah ni oh; siangpahrang mah nangcae koeh ai ih hmuen tidoeh sah thai ai, tiah a naa.
6 Då togo de Jeremia och kastad honom i konungasonen Malkias brunn på fängelsegården; de släppte Jeremia ditned med tåg. I brunnen var intet vatten, men dy, och Jeremia sjönk ned i dyn.
To pongah Jeremiah to naeh o moe, thongim longhma ah kaom, siangpahrang capa Malkiah ih tangqom khaw thungah pakhrak o; Jeremiah to qui hoiah pathlet o moe, long akhaw thungah pakhrak o tathuk. Tui khaw loe tui om ai, toe tangnong to oh, to pongah Jeremiah loe tangnong thungah krak zup.
7 När nu etiopiern Ebed-Melek, en hovman, som befann sig i konungshuset, under det att konungen uppehöll sig i Benjaminsporten, fick höra att de hade sänkt Jeremia ned i brunnen,
Toe siangpahrang im ah toksah angraeng maeto ah kaom, tangyat mii dueh Ethiopia kami Ebed-Melek mah, Jeremiah long akhaw thungah pakhrak o, tiah thaih; siangpahrang Benjamin khongkha ah anghnut naah,
8 begav han sig åstad från konungshuset och talade till konungen och sade:
Ebed-Melek loe siangpahrang im hoiah tacawt moe, siangpahrang khaeah,
9 "Min herre konung, dessa män hava handlat illa i allt vad de hava gjort mot profeten Jeremia; ty de hava kastat honom i brunnen, där han strax måste dö av hunger, då nu intet bröd finnes i staden.
ka angraeng siangpahrang, hae kaminawk loe tahmaa Jeremiah nuiah kanung parai sethaih sak o boeh, anih to long akhaw thungah pakhrak o; vangpui thungah takaw om ai boeh pongah, anih loe zok kamthlam ah dueh tih boeh, tiah a naa.
10 Då bjöd konungen etiopiern Ebed-Melek och sade: "Tag med dig härifrån trettio män, och drag profeten Jeremia upp ur brunnen, innan han dör."
To naah Ethiopia kami Ebed-Melek khaeah siangpahrang mah, Hae ih kami qui thumtonawk hae caeh haih ah loe, tahmaa Jeremiah dueh ai naah tangqom khaw thung hoiah pathok oh, tiah a naa.
11 Så tog då Ebed-Melek männen med sig och begav sig till konungshuset, till rummet under skattkammaren, och hämtade därifrån trasor av sönderrivna och utslitna kläder och lät sänka ned dem med tåg till Jeremia i brunnen.
To pongah Ebed-Melek mah kaminawk to caeh haih, nihcae loe siangpahrang imthung ih hmuenmae pakuemhaih tlim ih imkhaan maeto ah akun o, kaprawn kahninawk to a lak o moe, Jeremiah hanah long akhaw thungah qui hoiah pakhrak pae o tathuk.
12 Och etiopiern Ebed-Melek sade till Jeremia: "Lägg trasorna av de sönderrivna och utslitna kläderna under dina armar, mellan dem och tågen." Och Jeremia gjorde så.
Ethiopia kami Ebed-Melek mah Jeremiah khaeah, Hae ih kahni kaprawnnawk hae palaeng tlim ah zaeng ah loe qui hoiah pathlet ah, tiah a naa. Anih mah thuih ih lok baktih toengah Jeremiah mah sak.
13 Sedan drogo de med tågen Jeremia upp ur brunnen. Men Jeremia måste stanna i fängelsegården.
Nihcae mah long akhaw thung ih Jeremiah to qui hoiah azuh o tahang; to pacoengah loe Jeremiah to thongim thungah suek o.
14 Därefter sände konung Sidkia åstad och lät hämta profeten Jeremia till sig vid tredje ingången till HERRENS hus. Och konungen sade till Jeremia: "Jag vill fråga dig något dölj intet för mig."
To pacoengah Zedekiah siangpahrang mah tahmaa Jeremiah to kawk hanah kami patoeh moe, Angraeng imthung akunhaih khongkha thumto haih ah a cae haih; Zedekiah mah Jeremiah khaeah, lok maeto kang dueng han; ka hmaa ah tidoeh angphat hmah, tiah a naa.
15 Jeremia sade till Sidkia: "Om jag säger dig något, så kommer du förvisso att låta döda mig; och om jag giver dig ett råd, så hör du icke på mig."
Jeremaih mah Zedekiah khaeah, Lok kang thuih nahaeloe, kai hum ai ah na om tang tih maw? Poekhaih kang paek cadoeh, ka lok na tahngai tang tih maw? tiah a naa.
16 Då gav konung Sidkia Jeremia sin ed, hemligen, och sade: "Så sant HERREN lever, han som har givit oss detta vårt liv: jag skall icke låta döda dig, ej heller skall jag lämna dig i händerna på dessa män som stå efter ditt liv."
Toe Zedekiah mah tamquta hoi Jeremiah khaeah lokkamhaih to a sak; ka hinghaih paekkung, Angraeng loe hing pongah, kang hum mak ai, na hinghaih pakrong hae kaminawk ban ah doeh kang paek mak ai, tiah a naa.
17 Då sade Jeremia till Sidkia: "Så säger HERREN, härskarornas Gud, Israels Gud: Om du giver dig åt den babyloniske konungens furstar, så skall du få leva, och denna stad skall då icke bliva uppbränd i eld, utan du och ditt hus skolen få leva.
To naah Jeremiah mah Zedekiah khaeah, Angraeng, misatuh kaminawk ih Angraeng, Israel Sithaw mah hae tiah thuih; Babylon siangpahrang ih angraengnawk khaeah nang aap nahaeloe, na hinghaih pathlung ueloe, hae vangpui doeh hmai hoiah thlaek mak ai; nangmah hoi na imthung takohnawk doeh hing o tih.
18 Men om du icke giver dig åt den babyloniske konungens furstar, då skall denna stad bliva given i kaldéernas hand, och de skola bränna upp den i eld, och du själv skall icke undkomma deras hand."
Toe Babylon siangpahrang ih angraengnawk khaeah nang aap ai nahaeloe, hae vangpui hae Khaldian kaminawk ban ah paek ueloe, nihcae mah hmai hoiah thlaek o tih; nang doeh nihcae ban thung hoi na loih mak ai, tiah thuih, tiah a naa.
19 Konung Sidkia svarade Jeremia: "Jag rädes för de judar som hava gått över till kaldéerna; kanhända skall man lämna mig i deras händer, och de skola då hantera mig skändligt."
Zedekiah siangpahrang mah Jeremiah khaeah, Khaldian kaminawk khaeah kacaeh Judah kaminawk to ka zit, Babylon kaminawk mah kai hae nihcae ban ah paek ueloe, nihcae mah na pacaekthlaek tih, tiah a naa.
20 Jeremia sade: "Man skall icke göra det. Hör blott HERRENS röst i vad jag säger dig, så skall det gå dig väl, och du skall få leva.
Jeremiah mah, Nihcae mah to kaminawk khaeah na paek o mak ai. Tahmenhaih hoiah kang thuih ih Angraeng ih lok hae tahngai ah; to tiah nahaeloe nang han hoih ueloe, na hinghaih to pathlung tih.
21 Men om du vägrar att giva dig, så är detta vad HERREN har uppenbarat för mig:
Toe nihcae khae angpaek hanah nang maak nahaeloe, Angraeng mah hae tiah kai khaeah lok amtuengsak boeh;
22 Se, alla de kvinnor som äro kvar i Juda konungs hus skola då föras ut till den babyloniske konungens furstar; och kvinnorna skola klaga: 'Dina vänner sökte förleda dig, och de fingo makt med dig. Dina fötter fastnade i dyn; då drogo de sig undan'
khenah, Judah siangpahrang im ah caehtaak ih nongpatanawk to Babylon siangpahrang angraengnawk hmaa ah hoi o boih tih, to naah nongpatanawk mah, Nam puinawk mah ang zoek moe, nang ang caeh o taak boeh; tangnong thungah nang tang caeng boeh pongah, nam puinawk mah angqoi o taak boeh, tiah na thui o tih.
23 Och alla dina hustrur och dina barn skall man föra ut till kaldéerna, och du själv skall icke undkomma deras hand, utan skall varda gripen av den babyloniske konungens hand och bliva en orsak till att denna stad brännes upp i eld."
Na zunawk hoi na caanawk to Babylon kaminawk hmaa ah hoi o boih tih; nihcae ban thung hoiah na loih o mak ai; Babylon siangpahrang mah na naeh tih; hae vangpui doeh hmai hoiah thlaeksak tih, tiah a naa.
24 Då sade Sidkia till Jeremia: "Låt ingen få veta vad här har blivit talat; eljest måste du dö.
To naah Zedekiah mah Jeremiah khaeah, Hae loknawk hae mi doeh panoeksak hmah, to tiah nahaeloe na dueh mak ai.
25 Och om furstarna få höra att jag har talat med dig, och de komma till dig och säga till dig: 'Låt oss veta vad du har sagt till konungen; dölj intet för oss, så skola vi icke döda dig; säg oss ock vad konungen har sagt till dig' --
Kai hoiah lok aram, tiah ukkung angraengnawk mah panoek o pongah nang khaeah angzoh o moe, siangpahrang khaeah tih lok maw na thuih moe, siangpahrang mah tih lok maw ang thuih, angphak hmah, nang phat nahaeloe kang hum han, tiah na naa o nahaeloe,
26 då skall du svara dem: 'Jag bönföll inför konungen att han icke skulle sända mig tillbaka till Jonatans hus för att dö där.'"
nihcae khaeah, Duek han ih Jonathan im ah na caehsak let hmah, to ah ka dueh moeng tih, tiah tahmenhaih ni ka hnik, tiah thui ah, tiah a naa.
27 Och alla furstarna kommo till Jeremia och frågade honom; men han svarade dem alldeles såsom konungen hade bjudit honom. Då tego de och gingo bort ifrån honom, eftersom ingen hade hört huru det verkligen hade gått till.
Ukkung angraengnawk boih Jeremiah khaeah caeh o moe, anih to lokdueng o: toe siangpahrang mah thuih pae ih lok baktih toengah Jeremiah mah nihcae khaeah thuih pae. Siangpahrang hoiah lokthuih hoi ih lok to mi mah doeh thaih ai pongah, nihcae mah anih khaeah lokdueng o let ai boeh.
28 Men Jeremia fick stanna i fängelsegården ända till den dag då Jerusalem blev intaget.
Jeremiah loe Jerusalem lakhaih ni pha ai karoek to thongim thungah oh.
