< Jeremia 35 >
1 Detta är det ord som kom till Jeremia från HERREN i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, tid; han sade
Hagi Josaia nemofo Jehoiakimi'ma Juda vahe kinima mani'nea knafina Ra Anumzamo'a Jeremaiana amanage huno asami'ne,
2 Gå bort till rekabiternas släkt och tala med dem, och för dem till HERRENS hus, in i en av kamrarna, och giv dem vin att dricka.
Kagra Rekapu naga'ene vunka ome keaga hutenka, zamavarenka ege'za Ra Anumzamofo nonte etesagenka, zamavarenka mago hunaragintepinka umareriteta, anampinka waini tina ome zamige'za neho.
3 Då tog jag med mig Jaasanja, son till Jeremia, son till Habassinja, jämte hans bröder och alla hans söner och rekabiternas hela övriga släkt,
Hagi anagema huno Ra Anumzamo'a nasamitege'na, nagra vu'na Habazinia negeho ne' Jeremaia nemofo Jazaniane, ana maka ne' mofavre naga'ane afu'aganahe'inema nezamavare'na, maka Rekapu naga'enena,
4 och förde dem till HERRENS hus, in i den kammare som innehades av sönerna till gudsmannen Hanan, Jigdaljas son, den kammare som ligger bredvid furstarnas, ovanom dörrvaktaren Maasejas, Sallums sons, kammare.
zamavarena Ra Anumzamofo mono nonte'ma ete'na, Anumzamofo eri'za ne' Igdalia negeho ne' Hanani ne' mofavre naga'ma nemanizafinka zamavare'na ufre'noe. Hagi ana'ma hunaraginte naza nomo'a, hunaraginte'nage'za mago'a eri'za vahe'ma nemaniza nomofo tavaonte me'nea nompi zamavare'na ufre'noe. Hagi ana'ma hunaraginte naza nomo'a, mono no kafante kva nehia ne' Salumu nemofo Maseia'ma nemania nomofo anaga kazigama me'nea nompinka zamavare'na vu'noe.
5 Och jag satte fram för rekabiternas släkt kannor, fulla med vin, så ock bägare, och sade till dem: "Dricken vin?"
Hagi anante waini timo'ma avi'mate'nea tintafentamine kapuraminena eri'na e'na, Rekapu naga'mokizmi zamavuga eme nente'na, waini tina erita neho hu'na hu'noe.
6 Men de svarade: "Vi dricka icke vin. Ty vår fader Jonadab, Rekabs son, har bjudit oss och sagt: 'I och edra barn skolen aldrig dricka vin;
Hianagi zamagra amanage hu'za kenona hunante'naze. Tagra waini tina onegahune, na'ankure tagri nerafa Rekapu nemofo Jonadabu'a tasamino, tamagra waini tina nonenke'za tamagripinti'ma forehu anante nante'ma hu'za vanaza mofavre naga'mo'zanena onetfa hiho huno tasami'ne.
7 och hus skolen I icke bygga, och säd skolen I icke så, och vingårdar skolen I icke plantera, ej heller äga sådana, utan I skolen bo i tält i all eder tid, för att I mån länge leva i det land där I bon såsom främlingar.'
Anage nehuno tamagra nona nonkita, hoza erita nonteta, waini hozanena erita ontetfa hiho. Hianagi tamagra kraga vahe'ma manitama vanoma hanaza mopafina, maka kna tamagra seli nompima manita vanoma hanuta za'zate manigahaze huno tasami'ne.
8 Och vi hava hörsammat vår fader Jonadabs, Rekabs sons, befallning, i allt vad han har bjudit oss, så att vi med våra hustrur och våra söner och döttrar aldrig dricka vin,
E'ina hu'negu nerafa ne' Rekapu nemofo Jonadabu'a huranteno, tamagrane a'nane nagatamine, ne'mofavretamine mofa'ne naga tamimo'zanena waini tina onetfa hiho huno higeta, ana naneke amage anteta neonkeno eno ama knarera ehanati'ne.
9 ej heller bygga hus till att bo i, ej heller äga vingårdar eller åkrar eller säd.
Ana nehuta nona kita nomanita, waini hoza nonteta hozanena erita avimzana nohankrone.
10 Vi hava alltså bott i tält och hava hörsammat och gjort allt vad vår fader Jonadab har bjudit oss.
Hianagi tagra seli nompi nemanita, nerageho ne' Jonadabu'ma amage antehoma huno hu'nea nanekea maka amage ante'none.
11 Men när Nebukadressar, konungen i Babel, drog upp och föll in i landet, sade vi: 'Välan, vi vilja begiva oss till Jerusalem, undan kaldéernas och araméernas här.' Och så bosatte vi oss i Jerusalem."
Hianagi Babiloni kini ne' Nebukatnesama eno ha'ma eme hunerantegeta, tagra Kaldia sondia vaheku'ene Siria sondia vaheku koro nehuta amanage hu'none. Enketa Jerusalemi kumate vanune nehuta, e'nonku menina Jerusalemi kumate mani'none.
12 Och HERRENS ord kom till Jeremia; han sade:
Hagi anagema hutazageno anante Ra Anumzamo'a amanage huno Jeremaiana asami'ne,
13 Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Gå åstad och säg till Juda män och till Jerusalems invånare: Skolen I då icke taga emot tuktan, så att I hören mina ord, säger HERREN?
Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a huno, kagra vunka Juda vahe'ene Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'enena ome zamasamio. Tamavumro'ma antenaku'ma nehua kene, Nagri nanekenena antahita amagera ontegahazafi?
14 Det bud som Jonadab, Rekabs son, gav sina barn, att de icke skulle dricka vin, det har blivit iakttaget, och ännu i dag dricka de icke vin, av hörsamhet mot sin faders bud. Men själv har jag titt och ofta talat till eder, och I haven dock icke hörsammat mig.
Hagi Rekapu nemofo Jonadabu'a mofavre naga'a zamasamino, waini tina oneho huno huzamantege'za one'za neageno eno ama knarera ehanati'ne. Na'ankure nezamafa'ma hia naneke amage ante'naze. Hianagi Nagra rama'a zupa tamagrira tamasami vava hu'na e'noanagi, tamagra Nagri nanekea antahita amagera onte'naze.
15 Och titt och ofta har jag sänt till eder alla mina tjänare profeterna och låtit säga: "Vänden om, var och en från sin onda väg, och bättren edert väsende, och följen icke efter andra gudar, så att I tjänen dem; då skolen I få bo i det land som jag har givit åt eder och edra fäder." Men I böjden icke edert öra därtill och hörden icke på mig.
Hagi Nagra Ra Anumzamo'na eri'za vaheni'a kasnampa vahera rama'a zupa huzmantoge'za evava nehu'za, amanage hu'za eme tamasami'naze. Maka'mota havi avu'ava zama nehaza zana atreta tamagu'a rukrahe huta fatgo avu'avaza hiho. Ana nehuta havi anumzantaminte'ma mono'ma hunezamanteta, zamage'ma nentaza zana atreho. E'ina'ma hanuta tamagehe'ine tamagri'enema tami'noa mopafina knare huta manigahaze hu'za eme tamasami'naze. Hianagi ana nanekea tamagesa anteta nentahita amagera onte'naze.
16 Eftersom nu detta folk icke har hörsammat mig, såsom Jonadabs, Rekabs sons, barn hava iakttagit det bud som deras fader gav dem,
Hagi Rekapu nemofo Jonadabu mofavre naga'mo'za nezmageho'ma hu'nea nanekea antahi'za amage ante'naze. Hianagi tamagra Nagri nanekea antahita amagera onte'naze.
17 därför säger HERREN, härskarornas Gud, Israels Gud, så: Se, över Juda och över alla Jerusalems invånare skall jag låta all den olycka komma, som jag har förkunnat över dem, därför att de icke hörde, när jag talade till dem, och icke svarade, när jag kallade på dem.
E'ina hu'negu Hankavenentake Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a amanage nehie. Nagra Juda vahe'ene Jerusalemi kumapima nemaniza vahe'enena, knaza zami'na zamazeri haviza hugahuema hu'na hu'noa knazanteti zamazeri haviza hugahue. Na'ankure Nagra keaga zamasmuanagi Nagri nanekea antahi'za amagera nontazage'na, zamagrikura kezati'noanagi ana kerera kenona osu'nazagu anara hugahue.
18 Och till rekabiternas släkt sade Jeremia: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Därför att I haven hörsammat eder fader Jonadabs bud och hållit alla hans bud och i alla stycken gjort såsom han har bjudit eder,
Hagi anante Jeremaia'a Rekapu nagara zamasamino, hankavenentake Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a huno, Na'ankure tamagra neramafa Jonadabu'ma huramante'nea nanekene tra ke'anena maka amage nenteta, nazano hihoma huno huramante'nea zanena maka amage ante vagare'naze.
19 därför säger HERREN Sebaot, Israels Gud, så: Aldrig skall den tid komma, då icke en avkomling av Jonadab, Rekabs son, står inför mitt ansikte.
E'ina hu'nagu Monafi sondia vahe'mofo Ra Anumzana Israeli vahe Anumzamo'a huno, Rekapu nemofo Jonadabu nagapintira mago'mo otino Nagri eri'zana erino nevanige'za, zamagripinti'ma henkama forehu anante nante'ma hanaza vahepintira otitere hu'za ana eri'zana erivava hu'za vugahaze.