Jeremia 25
1 Detta är det ord som kom till Jeremia angående hela Juda folk, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår, vilket var Nebukadressars, den babyloniske konungens, första regeringsår.
Judah siangpahrang Jehoiakim, Josiah capa a bawinae kum pali nah, Judah taminaw pueng kong dawk Jeremiah koe ka tho e lawk teh: hatnae tueng Babilon siangpahrang Nebukhadnezar a bawinae a kum pasueknae doeh.
2 Och detta ord talade profeten Jeremia till hela Juda folk och till alla Jerusalems invånare; han sade:
Hote lawk teh profet Jeremiah ni Judahnaw pueng hoi Jerusalem kaawmnaw pueng koevah, a dei e doeh.
3 Allt ifrån Josias, Amons sons, Juda konungs, trettonde regeringsår ända till denna dag, eller nu under tjugutre år, har HERRENS ord kommit till mig; men fastän jag titt och ofta har talat till eder, haven I icke velat höra.
kum 23 touh thung Judah siangpahrang Josiah Ammon capa a bawinae kum 13 hoi sahnin totouh BAWIPA e lawk teh a tho. Amom ka thaw teh nangmouh koe ouk ka dei ei, na thai ngai awh hoeh.
4 Och fastän HERREN titt och ofta har sänt till eder alla sina tjänare profeterna, haven I icke velat höra. I böjden icke edra öron till att höra,
BAWIPA ni nangmouh koe a thaw katawkkung profet pueng a patoun toe, amom a thaw awh teh, a patoun. Hatei, na thai ngai awh hoeh. Thai hanelah na hnâpakeng ngai awh hoeh.
5 när de sade: "Vänden om, var och en från sin onda väg och sitt onda väsende, så skolen I för evärdliga tider få bo kvar i det land som HERREN har givit åt eder och edra fäder.
Hote profetnaw ni tami pueng mae yonnae lam hoi a tawksak awh e hawihoehnae hah pankângai vaiteh, BAWIPA ni nangmouh koehoi napanaw koevah a yungyoe hanelah na poe awh e ram dawkvah khosak awh.
6 Och följen icke efter andra gudar, så att I tjänen och tillbedjen dem; och förtörnen mig icke genom edra händers verk, på det att jag icke må låta olycka komma över eder.
Ahnimae cathut bawk hane hoi thaw tawk pouh hanelah kâbang hanh awh. Hahoi na kut hoi na sak e hoi ka lungkhuek sak hanh awh. Hat pawiteh, patawnae na poe awh mahoeh, telah ouk ati awh.
7 I villen icke höra på mig, säger HERREN, och så förtörnaden I mig genom edra händers verk, eder själva till olycka.
Hateiteh, nangmouh pataw nahanelah, na kut thawtawknae ni ka lungkhuek sak teh, na tarawi ngai awh hoeh, telah BAWIPA ni ati.
8 Därför säger HERREN Sebaot så: Eftersom I icke villen höra mina ord,
Hatdawkvah, ransahu BAWIPA ni hettelah a dei, ka lawk na tarawi ngai awh hoeh dawkvah,
9 därför skall jag sända åstad och hämta alla nordens folkstammar, säger HERREN, och skall sända bud till min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel; och jag skall låta dem komma över detta land och dess inbyggare, så ock över alla folken här runt omkring. Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid.
khenhaw! atunglae imthung pueng hah ka patoun vaiteh, koung ka la han, telah BAWIPA ni ati. Ka san Babilon siangpahrang Nebukhadnezar hai, ram dawk ka tho sak vaiteh, ahni ni hete ram hoi hete ram thung kaawmnaw hoi hitapat kaawm e miphun pueng tuk hanelah ka thokhai han. Koung ka raphoe vaiteh, kângairu hane hoi, pathoe vaiteh raphoe yungyoe e lah ka coung sak han.
10 Och jag skall i dem göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, på buller av kvarn och ljus från lampa.
Ahnimouh thung vah nawmnae hoi lunghawilawknaw kamthang, yuvâ kâpaluennae pawlawk hoi, paang e hmaiang hah ka la pouh han.
11 Ja, hela detta land skall bliva ödelagt och förött, och dessa folk skola vara Babels konung underdåniga i sjuttio år.
Hete ram pueng hah koung a rawk han, hahoi hete miphun ni Babilon siangpahrang e thaw hah kum 70 touh a tawk awh han.
12 Men när sjuttio år äro till ända skall jag hemsöka konungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger HERREN, och hemsöka kaldéernas land och göra det till en ödemark för evärdlig tid.
Hahoi kum 70 touh a baw toteh, Babilon siangpahrang hoi hote miphun hoi Khaldeannaw e ram teh, a yon awh kecu dawkvah, ka rek vaiteh, a yungyoe ka raphoe han, telah BAWIPA ni ati.
13 Och jag skall på det landet låta alla de ord fullbordas, som jag har talat mot det, allt vad som är skrivet i denna bok, och vad Jeremia har profeterat mot alla dessa folk.
Hahoi ram lathueng vah, ka dei e lawk pueng, Jeremiah ni miphun pueng lathueng vah a dei e, hete cauk thung thut e pueng hah ka kuep sak han.
14 Ty också dem skola mäktiga folk och stora konungar göra sig underdåniga, och jag skall vedergälla dem efter deras gärningar och deras händers verk.
Bangkongtetpawiteh, miphun kuep hoi ka lentoe e siangpahrangnaw ni, amamouh thung hoi a ngai awh e hah a rawi awh vaiteh, a sak awh e hoi a tawk awh e patetlah moi ka pathung han.
15 Ty så sade HERREN, Israels Gud, till mig: "Tag denna kalk med vredesvin ur min hand, och giv alla de folk till vilka jag sänder dig att dricka därur.
Isarel Cathut BAWIPA ni kai koe hettelah a dei, Ka kut dawk kaawm e lungkhueknae manang hah lat nateh, ka patoun hane miphun hah pânei haw.
16 Må de dricka, så att de ragla och mista sansen, när det svärd kommer, som jag skall sända ibland dem."
A nei awh vaiteh, rawrawcu awh han. Ahnimouh koe ka patoun hane tahloi kecu dawkvah, lungmuenti awh han, telah ati.
17 Och jag tog kalken ur HERRENS hand och gav alla de folk att dricka, till vilka HERREN sände mig,
BAWIPA kut dawk e manang hah ka la teh, BAWIPA ni a patoun e miphunnaw ka pânei.
18 nämligen Jerusalem med Juda städer och med dess konungar och furstar, för att så göra dem till en ödemark, och till ett föremål för häpnad och begabberi, och till ett exempel som man nämner, när man förbannar, såsom ock nu har skett;
Hotnaw teh hetnaw hah doeh. Jerusalem hoi Judah khopui, haw e siangpahrangnaw hoi kahrawikungnaw, raphoenae hoi kângairu hane hoi lawkthoe hoi thoebonae lah ao nahanelah, atu e a nuencangnaw hah,
19 vidare Farao, konungen i Egypten, med hans tjänare, hans furstar och allt hans folk,
Izip siangpahrang Faro hoi a ransa kahrawikungnaw hoi a taminaw pueng,
20 så ock allt Erebs folk med alla konungar i Us' land och alla konungar i filistéernas land, både Askelon och Gasa och Ekron och kvarlevan i Asdod;
ahni hoi kambawng e Jentelnaw pueng, Uz ram dawk e siangpahrangnaw, Filistin ram e siangpahrangnaw pueng, Askelon, Gaza. Ekron, hoi Asdod kaawm e siangpahrang,
21 vidare Edom, Moab och Ammons barn;
Edom hoi Moab, Ammon catounnaw,
22 vidare alla konungar i Tyrus, alla konungar i Sidon och konungarna i kustländerna på andra sidan havet;
Taire siangpahrang pueng hoi Zidon siangpahrangnaw pueng, tuipui teng siangpahrangnaw pueng hoi,
23 vidare Dedan, Tema, Bus och alla dem som hava kantklippt hår;
Dedan, Tema, Buz hoi ahlanae koe kaawmnaw pueng,
24 vidare alla konungar i Arabien och alla konungar över Erebs folk, som bo i öknen,
Arabia siangpahrangnaw pueng, ramke khosak e miphun kambawng e siangpahrang pueng,
25 så ock alla konungar i Simri, alla konungar i Elam och alla konungar i Medien,
Zimri siangpahrangnaw pueng, Elam siangpahrangnaw pueng, Media siangpahrangnaw pueng,
26 slutligen alla konungar i nordlandet -- både dem som bo nära och dem som bo fjärran, den ene såväl som den andre -- och alla övriga riken i världen, utöver jordens yta. Och Sesaks konung skall dricka efter dem.
atunglae siangpahrangnaw pueng, ahla a hnai a kâtarui awh e patetlah talai uknaeram pueng hah a nei awh hnukkhu, Sheshak siangpahrang ni a nei han.
27 Och du skall säga till dem: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dricken, så att I bliven druckna, och spyn, och fallen omkull utan att kunna stå upp; ja, fallen, när det svärd kommer, som jag skall sända bland eder. --
Ahnimouh koe, ransahu BAWIPA, Isarel Cathut ni hettelah a dei. Net awh nateh, parui awh. Palawt awh nateh rawm awh. Thaw awh hanh lawih. Bangkongtetpawiteh nangmouh koe ka patoun hane tahloi kecu dawkvah, na ti pouh han.
28 Men om de icke vilja taga emot kalken ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger HERREN Sebaot: I måsten dricka.
Hahoi na kut dawk e manang nei hane heh lat ngai awh hoehpawiteh, ahnimouh koe hettelah na dei pouh han. Ransahu BAWIPA ni hettelah a dei, na nei roeroe han
29 Ty se, med den stad som är uppkallad efter mitt namn skall jag begynna hemsökelsen. Skullen då I bliva ostraffade? Nej, I skolen icke bliva ostraffade, utan jag skall båda upp ett svärd mot jordens alla inbyggare, säger HERREN Sebaot.
Bangkongtetpawiteh, ka min lahoi kaw e khopui dawk, thoenae sak hanlah ka kamtawng teh, nangmouh rek laipalah ka o han na maw, rek laipalah na awm awh mahoeh. Bangkongtetpawiteh, talai van khosaknaw pueng koe vah, tahloi ka palik han, telah ransahu BAWIPA ni a dei.
30 Och du skall profetera för dem allt detta och säga till dem: HERREN upphäver ett rytande från höjden och från sin heliga boning låter han höra sin röst; ja, han upphäver ett högt rytande över sin ängd och höjer skördeskri, såsom en vintrampare, över alla jordens inbyggare.
Hatdawkvah, ahnimouh taran lahoi, hete lawk pueng pâpho nateh, ahnimouh koevah, BAWIPA teh hmuenrasang koehoi a hram han. Khosaknae hmuen kathoung koehoi a lawk a tâco han. A rapan taranlahoi puenghoi a hram han. Misur katinkung patetlah talai van kaawm pueng taranlahoi a hram han.
31 Dånet höres intill jordens ända, ty HERREN har sak med folken, han går till rätta med allt kött; de ogudaktiga giver han till pris åt svärdet, säger HERREN.
Talai pout totouh, pawlawk a kamthang han. Bangkongtetpawiteh, BAWIPA ni miphun a taran teh, moithang pueng lathueng lawkceng han. Tamikathout teh tahloi koe a poe han, telah BAWIPA ni a dei.
32 Så säger HERREN Sebaot: Se, en olycka går fram ifrån det ena folket till det andra, och ett stort oväder stiger upp från jordens yttersta ända.
Ransahu BAWIPA ni hettelah a dei, khenhaw! thoenae ni miphun pueng a katin han. Katangpounge kahlî talai poutnae koehoi a tho han.
33 Och de som bliva slagna av HERREN på den tiden skola ligga strödda från jordens ena ända till den andra; man skall icke hålla dödsklagan efter dem eller samla dem tillhopa och begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken.
Hat hnin vah BAWIPA ni a thei e naw hah talai poutnae koehoi talai poutnae koe totouh a kâyat vaiteh, talai dawk eitaboung patetlah ao awh han.
34 Jämren eder, I herdar, och klagen; vältren eder på marken, I väldige i hjorden; ty tiden är inne, att I skolen slaktas. I skolen bliva förskingrade, I skolen komma på fall, såsom det händer jämväl ett dyrbart kärl.
Tukhoumnaw hramki awh nateh, kap awh. Nangmae tuhu thung e kahrawikungnaw hai paleipaluet awh. Bangkongtetpawiteh, thei nahane hnin hoi na kâkapek nahane hnin teh a pha katang toe. Ka sungren e hlaam patetlah na rawp awh han.
35 Då finnes icke mer någon undflykt för herdarna, icke mer någon räddning för de väldige i hjorden.
Tukhoumnaw hanlah yawng nahane hmuen awm mahoeh. Tuhunaw thung dawk kahrawikungnaw nihai, roun nahane lamthung tawn awh mahoeh.
36 Hör huru herdarna ropa, huru de väldige i hjorden jämra sig! Ty HERREN ödelägger deras betesmark,
Tukhoumnaw khuinae pawlawk hoi tuhunaw thung dawk hoi kahrawikungnaw hramnae pawlawk hah thai e lah ao han. Bangkongtetpawiteh, BAWIPA ni a pawngpanae ramhringnaw heh a raphoe pouh teh,
37 och de fredliga ängderna förgöras genom HERRENS vredes glöd.
kalenpounge BAWIPA lungkhueknae kecu dawkvah, duem ao nahane hmuen hai he a raphoe.
38 Han drager ut såsom ett lejon ur sitt snår. Ja, deras land bliver en ödemark under förhärjelsens glöd, under hans vredes glöd.
Sendek patetlah a kâhronae hmuen a tâco takhai toe. Bangtelamaw, ka mathengpoung e ni repcoungroenae hoi ka mathengpoung e a lungkhueknae kecu dawkvah amamae ram kingdi toe telah ati.
