Jeremia 25
1 Detta är det ord som kom till Jeremia angående hela Juda folk, i Jojakims, Josias sons, Juda konungs, fjärde regeringsår, vilket var Nebukadressars, den babyloniske konungens, första regeringsår.
Judah manghai Josiah capa Jehoiakim kah a kum li dongah Judah pilnam pum kawng dongah Jeremiah taengla ol ha pawk. Te vaengah Babylon manghai Nebukhanezar kah kum lamhmacuek la om.
2 Och detta ord talade profeten Jeremia till hela Juda folk och till alla Jerusalems invånare; han sade:
Te te tonghma Jeremiah loh Judah pilnam boeih taeng neh Jerusalem khosa boeih taengah thui hamla a thui pah.
3 Allt ifrån Josias, Amons sons, Juda konungs, trettonde regeringsår ända till denna dag, eller nu under tjugutre år, har HERRENS ord kommit till mig; men fastän jag titt och ofta har talat till eder, haven I icke velat höra.
Judah manghai Amon capa Josiah kum hlai thum lamloh tahae khohnin duela kum kul kum thum hil he kai taengla BOEIPA ol ha pawk. Ka thoh lamloh nangmih taengah ka thui khaw ka thui van dae na yaak uh moenih.
4 Och fastän HERREN titt och ofta har sänt till eder alla sina tjänare profeterna, haven I icke velat höra. I böjden icke edra öron till att höra,
BOEIPA loh a thoh lamkah ni a sal rhoek tonghma boeih te nangmih taengah han tueih coeng dae na hnatun uh pawt tih hnatun ham hna na kaeng uh moenih.
5 när de sade: "Vänden om, var och en från sin onda väg och sitt onda väsende, så skolen I för evärdliga tider få bo kvar i det land som HERREN har givit åt eder och edra fäder.
Hlang he a longpuei thae neh na khoboe thaenah lamloh mael laeh saeh ti nah. BOEIPA loh nangmih taeng neh na pa rhoek taengah khosuen lamloh kumhal duela a paek khohmuen ah khosa uh.
6 Och följen icke efter andra gudar, så att I tjänen och tillbedjen dem; och förtörnen mig icke genom edra händers verk, på det att jag icke må låta olycka komma över eder.
Pathen tloe rhoek taengah thothueng ham neh amih te bawk ham cet uh boeh. Na kut dongkah khoboe neh kai nan veet uh pawt daengah ni nangmih taengah thae ka huet pawt eh.
7 I villen icke höra på mig, säger HERREN, och så förtörnaden I mig genom edra händers verk, eder själva till olycka.
Tedae kai BOEIPA kah olphong he na hnatun uh moenih. Te dongah ni nangmih te yoethae sak ham nangmih kut dongkah bibi neh kai nan veet la nan veet uh.
8 Därför säger HERREN Sebaot så: Eftersom I icke villen höra mina ord,
Ka ol he na hnatun uh pawt dongah ni caempuei BOEIPA loh he khaw a thui van.
9 därför skall jag sända åstad och hämta alla nordens folkstammar, säger HERREN, och skall sända bud till min tjänare Nebukadressar, konungen i Babel; och jag skall låta dem komma över detta land och dess inbyggare, så ock över alla folken här runt omkring. Och dem skall jag giva till spillo, och skall göra dem till ett föremål för häpnad och begabberi, och låta deras land bliva ödemarker för evärdlig tid.
Kai loh ka tueih dongah tlangpuei cako te boeih ka loh pawn ni. He tah BOEIPA kah olphong ni. Ka sal Babylon manghai Nebukhanezar khaw he khohmuen kah amih taeng neh khosa rhoek taengah khaw, a kaepvai rhoek kah namtom boeih taengah khaw ka thoeng sak ni. Te vaengah amih te ka thup vetih imsuep neh thuithetnah neh kumhal kah imrhong la ka khueh ni.
10 Och jag skall i dem göra slut på fröjderop och glädjerop, på rop för brudgum och rop för brud, på buller av kvarn och ljus från lampa.
Omngaihnah ol neh kohoenah ol, yulokung kah ol neh vasa ol khaw, kuelhsum ol neh hmaiim hmaivang khaw amih lamloh ka paltham sak ni.
11 Ja, hela detta land skall bliva ödelagt och förött, och dessa folk skola vara Babels konung underdåniga i sjuttio år.
Diklai pum he imrhong la, imsuep la poeh ni. Te vaengah namtom he Babylon manghai taengah kum sawmrhih thohtat uh ni.
12 Men när sjuttio år äro till ända skall jag hemsöka konungen i Babel och folket där för deras missgärning, säger HERREN, och hemsöka kaldéernas land och göra det till en ödemark för evärdlig tid.
Kum sawmrhih a cup vaengah Babylon manghai neh namtom te ka cawh ni. He tah BOEIPA kah olphong ni. Amih kathaesainah kongah Khalden khohmuen ah pataeng kumhal kah khopong la ka khueh ni.
13 Och jag skall på det landet låta alla de ord fullbordas, som jag har talat mot det, allt vad som är skrivet i denna bok, och vad Jeremia har profeterat mot alla dessa folk.
A taengah ka thui ka ol boeih he diklai soah ka thoeng rhoe ka thoeng sak ni. Namtom boeih taengah Jeremiah a tonghma te he cabu khuiah boeih a daek coeng.
14 Ty också dem skola mäktiga folk och stora konungar göra sig underdåniga, och jag skall vedergälla dem efter deras gärningar och deras händers verk.
Amih khaw amamih lamloh namtom cungkuem neh manghai tanglue rhoek te thotat uh ni. Amamih kah bisai neh a kut dongkah a khoboe bangla amih taengah ka thuung ni.
15 Ty så sade HERREN, Israels Gud, till mig: "Tag denna kalk med vredesvin ur min hand, och giv alla de folk till vilka jag sänder dig att dricka därur.
Israel Pathen BOEIPA loh kai taengah he ni a thui. Ka kut lamkah kosi misur boengloeng he doe lamtah namtom boeih te tul lah. Nang te amih taengah kan tueih coeng.
16 Må de dricka, så att de ragla och mista sansen, när det svärd kommer, som jag skall sända ibland dem."
A ok uh vaengah tuen uh vetih yan uh bitni. cunghang hmai te amih laklo ah ka tueih coeng lah ko.
17 Och jag tog kalken ur HERRENS hand och gav alla de folk att dricka, till vilka HERREN sände mig,
Te dongah BOEIPA kut lamkah boengloeng te ka doe tih namtom te boeih ka tul. Amih taengah te ni BOEIPA loh kai n'tueih.
18 nämligen Jerusalem med Juda städer och med dess konungar och furstar, för att så göra dem till en ödemark, och till ett föremål för häpnad och begabberi, och till ett exempel som man nämner, när man förbannar, såsom ock nu har skett;
Tahae khohnin kah bangla Jerusalem neh Judah khopuei rhoek khaw, a manghai rhoek neh a mangpa rhoek khaw, amih te imrhong la, imsuep la, thuithetnah la, rhunkhuennah la khueh ham,
19 vidare Farao, konungen i Egypten, med hans tjänare, hans furstar och allt hans folk,
Egypt manghai Pharaoh neh a sal rhoek khaw, a mangpa rhoek neh a pilnam boeih,
20 så ock allt Erebs folk med alla konungar i Us' land och alla konungar i filistéernas land, både Askelon och Gasa och Ekron och kvarlevan i Asdod;
Namcom boeih neh Uz kho kah manghai boeih khaw, Philisti kho kah manghai boeih neh Ashkelon khaw, Gaza neh Ekron neh Ashdod kah a meet khaw,
21 vidare Edom, Moab och Ammons barn;
Edom, Moab neh Ammon koca rhoek khaw,
22 vidare alla konungar i Tyrus, alla konungar i Sidon och konungarna i kustländerna på andra sidan havet;
Tyre manghai boeih neh Sidon manghai boeih khaw, tuipuei rhalvangan ah sanglak manghai rhoek khaw,
23 vidare Dedan, Tema, Bus och alla dem som hava kantklippt hår;
Dedan, Tema, Buz neh baengki aka kuet boeih,
24 vidare alla konungar i Arabien och alla konungar över Erebs folk, som bo i öknen,
Arabia manghai boeih neh khosoek kah khosa rhoek, namcom manghai boeih,
25 så ock alla konungar i Simri, alla konungar i Elam och alla konungar i Medien,
Zimri manghai boeih neh Elam manghai boeih khaw, Madai manghai boeih,
26 slutligen alla konungar i nordlandet -- både dem som bo nära och dem som bo fjärran, den ene såväl som den andre -- och alla övriga riken i världen, utöver jordens yta. Och Sesaks konung skall dricka efter dem.
tlangpuei manghai boeih neh a yoei a hla neh a manuca taengkah hlang te khaw, khohmuen hman kah diklai ram boeih khaw, Sheshak manghai khaw amih hnukah a ok ni.
27 Och du skall säga till dem: Så säger HERREN Sebaot, Israels Gud: Dricken, så att I bliven druckna, och spyn, och fallen omkull utan att kunna stå upp; ja, fallen, när det svärd kommer, som jag skall sända bland eder. --
Te phoeiah amih te thui pah. He ni Israel Pathen caempuei BOEIPA loh a thui. O uh lamtah rhuihmil uh, lok uh lamtah cungku uh lamtah thoo boeh. cunghang hmai te nangmih laklo ah kan tueih coeng te.
28 Men om de icke vilja taga emot kalken ur din hand och dricka, så säg till dem: Så säger HERREN Sebaot: I måsten dricka.
Na kut lamkah boengloeng te doe ham neh ok ham a aal uh atah amih te, 'He he caempuei BOEIPA long ni a thui na ok rhoe na ok ni, 'ti nah van.
29 Ty se, med den stad som är uppkallad efter mitt namn skall jag begynna hemsökelsen. Skullen då I bliva ostraffade? Nej, I skolen icke bliva ostraffade, utan jag skall båda upp ett svärd mot jordens alla inbyggare, säger HERREN Sebaot.
Khopuei te kai ming a phuk thil coeng te. Tedae anih taengah thaehuet ham ka tong coeng dongah na hmil la na hmil cakhaw na hmil thai mahpawh. Kai loh diklai khosa boeih ham cunghang ni ka khue pah coeng. He tah caempuei BOEIPA kah olphong ni.
30 Och du skall profetera för dem allt detta och säga till dem: HERREN upphäver ett rytande från höjden och från sin heliga boning låter han höra sin röst; ja, han upphäver ett högt rytande över sin ängd och höjer skördeskri, såsom en vintrampare, över alla jordens inbyggare.
Nang tah he ol cungkuem neh amih taengah na tonghma coeng dongah amih te thui pah. BOEIPA tah hmuensang lamloh kawk vetih a khuirhung cim lamloh a ol a huel ni. A tolkhoeng aka cawt bangla tamlung neh kawk rhoe kawk vetih diklai khosa boeih te a doo ni.
31 Dånet höres intill jordens ända, ty HERREN har sak med folken, han går till rätta med allt kött; de ogudaktiga giver han till pris åt svärdet, säger HERREN.
Longlonah te diklai khobawt duela pawk ni. Tuituknah dongah namtom taengah lai aka tloek BOEIPA amah loh pumsa halang boeih te cunghang dongah a tloeng ni. He tah BOEIPA kah olphong ni.
32 Så säger HERREN Sebaot: Se, en olycka går fram ifrån det ena folket till det andra, och ett stort oväder stiger upp från jordens yttersta ända.
He tah caempuei BOEIPA long ni a thui. Yoethae he namtom taeng lamloh namtom taengla pawk coeng ke. Te dongah diklai tlanghlaep lamloh hlipuei tanglue haenghang coeng.
33 Och de som bliva slagna av HERREN på den tiden skola ligga strödda från jordens ena ända till den andra; man skall icke hålla dödsklagan efter dem eller samla dem tillhopa och begrava dem, utan de skola bliva gödsel på marken.
Te khohnin ah BOEIPA kut kah rhok te diklai khobawt lamloh diklai khobawt duela om ni. Te vaengah rhaengsae uh pawt vetih coi uh mahpawh. Te dongah up uh pawt vetih diklai hman ah aek bangla om uh ni.
34 Jämren eder, I herdar, och klagen; vältren eder på marken, I väldige i hjorden; ty tiden är inne, att I skolen slaktas. I skolen bliva förskingrade, I skolen komma på fall, såsom det händer jämväl ett dyrbart kärl.
Boiva aka dawn rhoek rhung uh lamtah pang uh laeh. Boiva kah boei rhoek bol uh laeh. Nangmih ngawn ham neh nangmih taekyaknah khohnin cup coeng tih sahnaih hnopai bangla tla pawn ni.
35 Då finnes icke mer någon undflykt för herdarna, icke mer någon räddning för de väldige i hjorden.
Boiva aka dawn ham thuhaelnah neh boiva boei ham loeihnah khaw bing ni.
36 Hör huru herdarna ropa, huru de väldige i hjorden jämra sig! Ty HERREN ödelägger deras betesmark,
BOEIPA loh a rhamtlim te a rhoelrhak pah coeng dongah boiva aka dawn rhoek kah pangngawlnah ol neh boiva boei rhoek kah a rhungol aih te.
37 och de fredliga ängderna förgöras genom HERRENS vredes glöd.
BOEIPA kah thintoek thinsa hmai ah tah ngaimongnah toitlim khaw kuemsuem van ni.
38 Han drager ut såsom ett lejon ur sitt snår. Ja, deras land bliver en ödemark under förhärjelsens glöd, under hans vredes glöd.
A thinsa hmai ah a vuelvaek tih a thintoek thinsa hmai ah tah sathuengca bangla a po te a hnoo vetih a diklai te imsuep la om ni.
